Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Bidrag på 24 miljoner blev mest broschyrer

+
Läs senare
/
  •    Margaretha Lindbäck.
  •    Det var på gården Åtigårn i Skucku som de första projekten startades.
  •    Länsstyrelsen hade åsikter på de handskrivna lönespecifikationerna.
  •    En av Therese K Zettermans lönespecifikationer.
  •    Länsstyrelsen slog ner på en del kostnader som hade lagts på projekten.
  •    Länsstyrelsen anmärkte på att det inte stod vilka som deltog på konferenser på projektens bekostnad.

Bergsbördiga Margaretha Lindbäck har fått 24 miljoner kronor för att driva jämställdhetsarbete i länet.

Drygt 5,5 miljoner kronor av dem kommer från Tillväxtverkets satsning på resurscentrum. Pengar som har delats ut utan granskning.

Frågan är vad alla miljoner gett länets kvinnor utöver några broschyrer.

Projektkarriären började tidigt för Margaretha Lindbäck. Det första egna var Näktenprojektet som startade 1995. Sedan rullade projekten på år efter år. De allra flesta projekten har haft väldigt lokal anknytning till Skucku med omnejd.

Det har handlat om att inventera lador, fixa till vandringsleder, främja kvinnligt företagande och – som senast göra i ordning ishallen i Svenstavik. Tyngdpunkten har ofta legat på jämställdhet även om själva projekten haft ett lite smalare syfte.

Oavsett vilket projekt det handlat om är mönstret detsamma. Margaretha Lindbäck har via den ekonomiska föreningen Åtigårn kommit på en projektidé. Hon har ansökt om pengar via länsstyrelsen och fått dem. Därefter har hon utsett sig själv till projektledare, några gånger har Bergspolitikern Therese K Zetterman (S) fått den rollen.

Finansieringen till projekten kommer från flera olika håll. Länsstyrelsen, EU, Bergs kommun via sitt bolag Ucab, Nutek, Tillväxtverket och arbetsförmedlingen är några exempel från den listan. De har på olika sätt varit med och bidragit till de 24 miljonerna som gått till Lindbäcks projekt. Den privata medfinansiering som krävts har lösts genom ideellt arbete. Margaretha Lindbäck, en del släktingar och projektdeltagare har satt upp timmar de jobbat. Det kan handla om mötestid. De timmarna har sedan beräknats vara värd en viss summa pengar, som sedan kan växlas in mot reda pengar i projektbidrag.

Projekten i sig har fungerat på det sätt att det skett möten av olika slag. Lunchträffar, konferenser på Storhogna, utbildningar, resor och informella möten. I några fall har projekten levererat broschyrer om kulturmiljön. I projektet Åtigårns idé- och företagsutveckling från 2001 visade slutrapporten att 13 nya företag startats tack vare projektet. Det var till och med bättre än projektets målsättning.

Totalt satsades 1 050 000 kronor i Åtigårns idé- och företagsutveckling och resultatet med 13 nya företag upplevdes som så bra att Länsstyrelsen i Jämtlands län ville veta vilka företag det handlat om. I svaret skriver Margaretha Lindbäck att det är en bedömningsfråga om vad det innebär att vara företagare, men att en hobbyföretagare ska räknas som en heltidsföretagare. I listan över nya företagare återkommer namn som även fanns med i ett tidigare projekt. Fyra av företagen skulle satsa på konsultverksamhet och två ville driva homeopatverksamhet. Hur många som faktiskt skulle kunna leva på sitt företagande angavs inte.

Länsstyrelsen har under de år den haft ansvaret för projekten skött den ekonomiska granskningen av fakturor och kvitton i Margaretha Lindbäcks projekt, och har slagit ner på många saker. Det har handlat om bristfälliga och handskrivna lönespecifikationer, massage och bad på Storhogna högfjällshotell och hyreskostnader. Vad projekten egentligen uppnått rent konkret har inte granskats lika noggrant.

Sedan 2010 är det Tillväxtverket som har hand om utbetalningen av medlen till Margaretha Lindbäck. Föreningen Åtigårn, som bytt namn till Kvinnobyrån, har sedan 2010 fått drygt 5 miljoner kronor i stöd från Tillväxtverket. Det handlar om projektet jamstallt.com och verksamhetsbidrag till Kvinnobyrån för att det är ett lokalt resurscentrum som ska främja kvinnligt företagande.

Tillväxtverket har nu även hand om kontrollen om vad pengarna egentligen används till. Det sker genom att en huvudbok och en resultatrapport. Under den nya programperioden har reglerna ändrats och numer kräver Tillväxtverket även att det lämnas in en reviderad årsberättelse.

De inlämnade huvudböckerna är väldigt schematiskt upprättade med fasta utgiftsområden, såsom möten, resor och lönekostnader. Men några kvitton eller fakturor behöver inte Tillväxtverket se. På många poster i huvudböckerna för Kvinnobyrån står det bara angivet business card. Under kategorin "möten" redovisats att det 4 oktober 2011 drogs ett business card för 5 693 kronor. Men det finns inte bifogat något kvitto eller skrivelse om vad pengarna exakt gått till. I september 2013 gjordes en resa till Europa för 18 298 kronor. Det står inte vart resan gick, bara vad den kostade. Tillväxtverket betalar ändå ut pengarna.

I huvudboken syns också kostnader för projektteamet. Exempelvis är det i huvudboken för oktober till november 2011 angivet att Margaretha Lindbäcks företag Sister Business fakturerat totalt 355 000 kronor. Therese K Zettermans bolag har fakturerat 60 000 kronor. Men de behöver inte skriva hur mycket de jobbat.

I huvudboken för 2013 framgår det att Therese K Zetterman och Margaretha Lindbäck blivit anställda av Kvinnobyråns resurscentrum. I april 2013 tjänade Margaretha Lindbäck 37 500 kronor. Återigen finns det inga noteringar om hur många timmar hon faktiskt jobbat.

Margaretha Lindbäck bor numera i Norrtälje men fortsätter ändå att bedriva jämställdhetsarbete i länet. Hon är beviljad pengar från Tillväxtverket till sitt resurscentrum fram till och med 2015.

Annons
Annons
Annons
Detta är en annons