Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Elin Olofsson: En vår av selfie moments och höga sparkar i luften

+
Läs senare
/

Visst gör det ont när knoppar brister. Och ännu ondare när det enda äktenskap man egentligen avundats – respekt, intellektuell frihet, jämställdhet (har man inbillat sig ...)! – gått i stöpet och nu plockas isär i småbitar och förevisas publiken.

Ja, jag talar förstås om Ebba och Horace (Witt-Brattström och Engdahl, för den som vistats i isoleringscell den senaste tiden och bara kunnat glo på Paradise Hotel ...).

Hon har just kommit med boken "Århundradets kärlekskrig" och han med "Den sista grisen".

Mm.

Det är en tillfällighet, sa Horace Engdahl i Svenska Dagbladet i veckan, att böckerna kommer ut samtidigt.

I sådana fall är tillfälligheten en grinig djävel som jobbar i förlagsbranschen.

Det är omöjligt att inte vilja lägga dessa två böcker bredvid varandra, till och med lägga sig mittemellan dem själv i sängen, önska medla och undvika att ta parti.

Undra: Men fanns det ingenting som var lite bra och kärleksfullt ändå?!

Och gruva sig.

Ja, jag gruvar mig så mycket för läsningen att jag helt enkelt inte kommit igång.

Jag fyller mig med boklådans motsvarighet till sockervadd istället, likt ett barn som tagits till tivoli för att strax få berättat för sig att pappan hamnat i fängelse eller mamman avser flytta till Alingsås.

Jag läser det som inte är Ebba eller Horace, det som är kulturtantens själsliga moras, något som är lite som att vara dietist och ändå bara äta Hallonlakritsskallar eller vara miljöpartist och samtidigt flyga eget plan till jobbet ...

Jo, för jag har just läst Sälj! Konsten att sälja vad som helst till vem som helst av Fredrik Eklund, istället för Ebba och Horace.

Javisst.

Den offentliga bykens tid är ju nu, så jag flaggar öppet med det här.

Se fläckarna, se de sladdriga resårerna, se trasorna som utgör en människa ...

Och vad värre är (vilket gör att jag inte kan hävda att jag bara läste den för att informera mig, vilket annars verkar vara det nya jag läser bara skvallerpress hos frisören): Jag gillar den.

Sälj! handlar om Eklunds väg till stjärnmäklarstatus på Manhattan, om kläder, sociala medier, tidiga kvällar och ännu tidigare morgnar – men framför allt handlar den om att precis allt är sälj. Det är ju Eklunds huvudtes.

Följaktligen blir en stund med maken i solnedgången en selfie moment (han har ju sina följare att tänka på!) och varje affär saluteras med en high kick (Eklunds kännetecken – en spark i luften).

Det här är yta bortom ytligheten, tänker jag när jag läser.

Det här är den banalitet som sitter som en blemma längst i varje människa: Viljan att bli sedd och omtyckt för den man är.

Det är inte bara sälj, det är själ också.

Jag sneglar på Ebbas och Horaces böcker och börjar misstänka att de kanske innehåller selfie moments och höga sparkar i luften de med, i alla fall i överförd bemärkelse – fast vad vet jag, jag har ju inte läst dem än ...

Jag gruvar mig ett litet tag till.

Annons
Annons
Annons