Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett telefonsamtal avgjorde deras öde

/
  • Ammer Beshir fick frågan om han kunde göra yoghurt. Det kunde han inte. Det blev en avgörande faktor för att familjen nu visas ut till Armenien, ett land de inte känner till.
  • Testad via telefon. För drygt ett år sedan kom Leyla Ibrahim och Ammer Beshir till Sverige. De erbjöds att göra en språkanalys på telefon. Deras röster skulle komma att avgöra deras framtid.
  • Ett språktest kan få förödande följder för en asylsökande om det analyseras på fel sätt. Enligt den syriska familjen Beshir och Ibrahim i Trångsviken har de ingenting med Armenien att göra, vilket Migrationsverket hävdar efter ett sådant test.

I en lägenhet i Trångsviken sitter Leyla Ibrahim och Amer Beshir och deras barn Emine och Timor.

De ska visas ut till Armenien, ett land de inte vet något om.

– Är det som i Sverige? frågar Amer.

Annons

Platsen är en spartanskt inredd lägenhet i Trångsviken. Här bor Amer, 20, och Leyla, 17, och deras barn Emine, 3 år, och Timor, 9 månader.

Leyla och Amer tillhör en liten religiös gren bland kurder som lever och verkar i byar i de syriska bergstrakterna. Religionen Yezidism har sitt ursprung i kurdisk mytologi och gudalära och tillhör vare sig kristendom eller islam. Utövarna, som kallas yezider, lever under hot och förföljs.

De har bott i över ett år i Sverige och de har fått nej på sin ansökan om uppehållstillstånd. Allt avgjordes i ett språktest via mobiltelefon där en språkanalytiker tyckte sig höra armeniska ord, eller en armenisk accent. Därför har Migrationsverket nu bestämt att de ska till Armenien. Ett land de själva säger sig inte komma ifrån.

Utvisningen dröjer, eftersom man måste få klartecken att Armenien vill ta emot dem.

Stina Dahlquist, som är Leylas gode man (i praktiken hela familjens), säger:

– Vi har nått vägs ände. Och vid den vägkanten sitter fyra människor. Tre barn och en 20-åring. Och bara väntar. Och vet inte på vad.

Berättelsen om familjen är tragisk. För snart två år sedan eskalerade förföljelserna av jezider i Syrien och Leylas föräldrar och syskon dödades. Leyla vet ännu i dag inte varför hennes familj utplånades. Amer och Leyla hade då dottern Emine.

De bestämde sig för att fly för att kunna starta ett nytt liv tillsammans. Leyla var under flykten gravid på nytt. Under flykten kom de ifrån Amers familj.

De tog sig till Sverige, och förra hösten kom de till Lit där de tillsammans med andra syriska flyktingar bodde på campingen. Där höll de sig oftast inne i sin stuga.

Där födde Leyla i mars parets andra barn, Timor.

Tidigare i år kom familjen till Trångsviken där de nu bor i en liten lägenhet. De går sällan ut, och de får inte börja läsa svenska eller gå i skolan eftersom de inte fått uppehållstillstånd. Varken Amer eller Leyla kan ha något arbete. Dottern Emine, som är tre år, går på dagis och talar svenska.

De sitter i lägenheten och väntar. På vad?

– Att vi ska få rätt att stanna, vi vill bo här i Sverige.

Leyla drömmer om att få börja studera.

– Jag vill utbilda mig till tandläkare.

Amer Beshir berättar att hans språkanalys gjordes per telefon, medan en anställd på Migrationsverket övervakade samtalet. Intervjun gjordes på hans modersmål, kurmandji, som är en kurdisk dialekt. Under det 15 minuter långa samtalet fick han bland annat berätta om sin hemby och vad han brukade äta när han växte upp. Han fick också frågan om han kunde göra yoghurt, vilket han inte kunde.

Under den där kvarten avgjordes hela familjens öde.

– Vi är statslösa kurder som bor i Syrien, och där vi blir förföljda för vår religions skull. Vi har ingenting med Armenien att göra, och vi talar kurdiska, säger de båda.

Stina Dahlquist, som är Leylas gode man, men i praktiken hela familjens, säger uppgivet:

– Nu säger man att de ska skickas tillbaka till Armenien. Migrationsverket säger att verkställighetstiden är fem månader eftersom Armenien måste ta på sig att ta hand om och ta ansvar för barnet Leyla. Det känns inte som Armenien kommer att ta ansvar för ett barn som inte säger sig vara armenier eller inte har några papper.

Stina Dahlquist har haft kontakt med ett flertal tolkar under sitt arbete med familjen, och samtliga säger att de är säkra på att familjen inte kommer från Armenien. Även en tolk som ÖP varit i kontakt med och som hört dem prata säger det.

– Det finns inte ett armeniskt ord i deras tal, säger hon.

Ett nytt oberoende språktest skulle eventuellt kunna ställa situationen för familjen i nytt ljus.

På en rak fråga till språkanalysföretagen Språkab och Veryfied om de kunde tänka sig att utföra ett nytt språktest på uppdrag av någon annan än Migrationsverket (alltså eventuell privat intressent) svarade Språkab nej, medan Veryfied sade ja. Ett sådant test skulle dock vara förknippat med en stor kostnad, vilken familjen inte har råd med.

---------------------------

Språktest

En del asyläenden avgörs genom ett språktest. Det är en bedömning av en persons språkliga bakgrund, baserad på en intervju. Personen blir uppringd av en språkanalytiker som ställer frågor och väger även in kulturella och religiösa aspekter.

Samtalet spelas in, och resultatet av analysen används sedan som en del av underlaget för att avgöra deras rätt till asyl. Migrationsverket understryker att analysen är frivillig för den asylsökande.

Men i praktiken är den tvingande, eftersom den sökande annars riskerar att utvisas på grund av bristande bevisning. Två företag i Sverige utför dessa språkanalyser för Migrationsverket.

Annons
Annons
Annons