Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jag minns duschdagarna när mamma slog duschmunstycket över hela min kropp #minhistoria

/

Allting började innan jag ens föddes. Av åtta syskon var jag barn nummer 4. Min mamma hade redan varit bland missbrukare i flera år.

Annons

Och hade redan 3 barn med två olika pappor. Också dem missbrukare. När jag sedan föddes var jag för tidigt född. Det man inte såg var varför. Kanske man kunde ha räddat mig och mina syskon redan då?

Från att jag var 9 månader träffade jag inte min mamma på ca 5 år. (Detta är vad släktingar berättat). Jag bodde hos min pappa som sedan skaffade två barn med en ny fru. Men när jag var ca 5 år skulle jag flytta till min mamma. Då började allt. Hennes dåvarande kille, som är pappa till mina två yngre syskon. Drack och tog droger dagligen i vårt hem. Skickade oss på skolan i trasiga kläder och med tomma magar.

Mamma var den som slog. Och verbalt misshandlade. Men hennes pojkvän hindrade henne inte. Istället slog han henne. Mamma är ett ord som inte innebär trygghet och inte ger mig värme än idag. Trots att jag själv idag är vuxen och har barn. Jag minns bara misshandel från min barndom. Duschdagarna när mamma slog duschmunstycket över hela kroppen. Hon var noga med att inte lämna synliga blåmärken. Så inte någon skulle misstänka något. Så många gånger som hon slagit mig. Använt sig av saker eller bara använt knytnävsslag. Och ingen såg det. Eller så brydde de sig inte?

Kunde komma vissa dagar på skolan med svårigheter att till exempel sitta under lektionerna för hon smiskat mig så hårt innan jag gick hemifrån. Men ingen tyckte de var konstigt? Jag var alltid på skolan. Även om jag var sjuk. Det var tryggare där! När socialen äntligen uppmärksammade mig så var det efter att jag vågat rymma. Då var jag undernärd. Tyst. Och blå slagen över hela kroppen. Rymma. Något som jag funderade på under så många år.

Men som mamma alltid påminde om: att gör du det kommer jag att döda dig. Dagen jag rymde var jag 10 år. Men redan vuxen. Ensam. Jag ville dö. Så mamma inte skulle hitta mig. Och döda mig som hon alltid sa.

Anonym

---

ÖP granskar nu våldet i hemmen.

Är du en av de drabbade? Vill du dela med dig av din historia?

Hjälp oss att lyfta fram det osynliga familjevåldet – berätta under #minhistoria

Andra läsares #minhistoria:

Här har vi samlat alla starka berättelser.

Våld i hemmet / Dag 3:

Ida utsattes för sexuella övergrepp som barn: "Han var ju en sådan som skulle skydda mig"

Polisen slår larm: Skolan tar inte sitt ansvar för att hjälpa drabbade barn

Så många barn utsätts för våld i familjen – en pappa "lugnade ned" dottern genom att slå med bälte

Hit kommer våldsutsatta barn i länet för att få hjälp

Våld i hemmet / Dag 2:

Eva flydde efter en skräckfylld natt

Så utsätts kvinnor för våld i hemmen: Våldtas, skuldsätts och förödmjukas

Unga kvinnor de mest utsatta – det här möts polisen av när de rycker ut

Brist på utrustning försvårar utredningar – så drabbas de utsatta

Våld i hemmet / Dag 1:

ÖP blottlägger familjevåldet i ny granskning

Pappan bröt dotterns näsben - se ett år av våldsanmälningar här

8 av 10 anmälningar om familjevåld lades ned: "Viljan saknas"

Hjälp oss att lyfta fram det osynliga familjevåldet – berätta under #minhistoria

Krönika: Jag är förfärad, arg, ledsen och upprorisk

Chefredaktören: Vi män måste säga stopp

Hit kan du som drabbad vända dig

Annons
Annons
Annons