Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När Sverige fick en kronprinsessa

/
  • Victoria var två år när beslutet om kvinnlig tronföljd klubbades igenom. Här sitter hon änglalockig och allvarlig på lillebrors dop.
  • En dag kommer Victoria att ärva kronan från sin far Kungen.

Annons

– Ska vi ha monarki så ska vi väl kunna ha en kvinnlig monark – så tänkte jag och så blev det också, säger Bertil Fiskesjö (C) som var ordförande i Konstitutionsutskottet 1979.

Knappt två år tidigare hade prinsessan Victoria sett dagens ljus. Och nu var drottning Silvia gravid igen. Enligt den rådande successionsordningen var det egentligen den förstfödde sonen som skulle ärva kronan – men det ansågs inte vara särskilt tidsenligt.

knäckfrågan monarkins vara eller icke vara. Många republikaner ansåg att ärvda ämbeten var ett brott mot demokratins grunder. Gjorde man dessutom monarkin jämlik och slopade kravet på furstligt giftermål skulle den bli ännu folkligare och ännu svårare att bli av med. Därför var många emot lagändringen. Andra resonerade annorlunda:

– I princip är jag republikan, säger Fiskesjö som själv var sekreterare i republikanska studentföreningen när han läste vid Lunds universitet.

– Men ska vi ha monarki så ska det min själ vara jämställt.

kräver två riksdagsbeslut med ett allmänt val emellan och en första omröstning hade skett i april 1978 – innan det blivande kronprinsessan ens fyllt ett år. Nu gällde det andra omgången. I beredningen av lagändringen föreslogs full kognatisk tronföljd. Det betyder att äldsta barnet alltid ärver kronan, oavsett om det är en pojke eller en flicka.

Kung Carl Gustafs åsikt var redan känd. Han tyckte att Sverige skulle ha en tronföljd som liknande de i Danmark och Storbritannien där prinsessor bara blir regenter om det inte finns någon arvsberättigad prins.

hade ju Carl Philip fötts som kronprins. Varför kungen egentligen tyckte så har varit ett återkommande diskussionsämne genom åren. Själv har han bland annat hävdat att lagen verkade retroaktivt och är ett brott mot överenskommelsen från 1810 med den förste Bernadotten. Men man ska också minnas att kungen själv har fyra äldre systrar som hade haft förtur till kronan om ändringen kommit några decennier tidigare.

– Jag förstår inte riktigt hans inställning men han är väl lite småkonservativ, säger Fiskesjö.

– Och i slutändan hade han inget att säga till om.

Den 7 november 1979 var det äntligen dags. Under stor medial uppmärksamhet och med röstsiffrorna 165 mot 21 (147 ledamöter lade ner sina röster) antogs den förändring som skulle träda i kraft 1980. I stort röstade de borgerliga ledamöterna för medan Socialdemokraterna lade ner sina röster och dåvarande VPK röstade emot.

– Den gick igenom med dunder och brak, konstaterar Fiskesjö.

anförde de klassiska argumenten om att ämbeten inte ska ärvas. Men samtidigt var man rädd för att avskaffa monarkin eftersom kungafamiljen är så populär bland svenskarna.

Huvudpersonen själv, den då tvååriga Victoria, verkade inte ta så stor notis om beslutet. Hon ägnade sig mest åt att se änglalockig och allvarlig ut på lillebrors dop. Men på senare år har allvaret i det där riksdagsbeslutet hunnit ifatt henne. I en intervju med TT samma dag som förlovningen med Daniel Westling eklaterades berättade hon om glädjen över att nu slippa fullfölja så många av sina plikter ensam.

– Jag ser väldigt mycket fram emot att få ha Daniel vid min sida som stöd, men också att äntligen få dela alla mina upplevelser tillsammans med honom, sade hon.

Annons
Annons