Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Belönat drömhus, travträning och en talk stick

/
  • Marika Dymling och Eric Hedqvist njuter i fulla drag av livet i och kring sitt drömhus i Kälom. Skidturer tillhör vardagen.– Det finns gott om dalripa här. Men jag jagar inte, bara tittar, säger Eric.
  • Marika Dymling och Eric Hedqvist njuter i fulla drag av livet i och kring sitt drömhus i Kälom. Skidturer tillhör vardagen.– Det finns gott om dalripa här. Men jag jagar inte, bara tittar, säger Eric.
  • Uppväxt i Kälom men nu boende i Östersund. Musikern Markus Ernehed känner mycket för hembygden som han menar att man gärna återvänder till även efter att ha upplevt andra platser.– Man måste förtjäna att bo här, säger han med glimten i ögat.
  • Ett spontant stycke jazz improviseras fram av far och son. Pappa Örjan Ernehed på piano i samspel med sonen Markus Ernehed som pluggar till jazzmusiker Birka folkhögskola.
  • DRAGARE!Hästen Ulfsås Brasse är både glad och nyfiken. Mats Ulfsgård förbereder för dagens första travträningspass.
  • Marika Dymling visar stolt upp plaketten som hon och Eric Hedqvist belönats med för sina drömmars husbygge. Ett hus som Marika Dymling själv har ritat.
  • Eivor Comén med sin ”talk stick”. En gåva från bekanta i Arizona, USA. Diskussionerna i hemmet kan bli både långa och högljudda och den som har stickan är det som får prata. Men ibland räcker pinnen inte till.
  • INGÅNGSBILD!Eivor Comén är en av Byn Käloms cirka 70 invånare, och humöret är det inget fel på.
  • Toivo och Eivor Comén tillsammans med hunden Esso. Eivor är född i byn och efter att ha bott tillsammans i bland annat Stockholm och Åre återvände paret till Kälom 1992.

– Hen henn e ju en hel del!
Det säger en av de röster som försäkrar att vi befinner oss i en levande landsbygd.

Annons

Orden är Mats Ulfsgårds. ”Här händer det en hel del”.

Min vägvisare för dagen, Kälomsfödde musikern Markus Ernehed, har lett vägen in i det lilla stallet uppe på en kulle.

Mats Ulfsgård står strax innanför dörren och han verkar uppskatta besöket. Han skrattar och fortsätter spänna hästen Ulfsås Brasse för vagnen inför dagens första travträningspass.

– Det blir ett lugnt pass, försäkrar Mats.

Hästen är nyss fyllda två år. Det är nämligen så att alla travhästar fyller år på nyår informerar Mats om. Precis som med bilar är travhästar av en viss årgång med andra ord.

Gårdens mest framgångsrika travhäst Ulfsås Elvis är just nu i Umeå på vinterträning. Allt för att komma i bra trim till start i mars–april.

Mats Ulfsgård har bott i Kälom hela sitt liv och föder upp nötkreatur till vardags. Hästarna är en hobby.

– Men det är farsan som äger hästarna, säger Mats som om någon vecka byter gran och snö mot palmer och sand.

Snart befinner han sig i Brasilien på semester.

– De e roleje å si nå äne, säger han innan ekipaget ger sig iväg nedför backen mot byn.

Jag min ciceron står kvar på gårdsplanen och ser på. Till vardags pluggar Markus jazz på Birka folkhögskola. Denne 22-årings kärlek till sin hembygd går inte att ta miste på.

– Det är fint här, säger jag.

– Ja, det är det. Det går inte att komma ifrån, säger Markus. Han ler och tittar på utsikten över byn och mot Oviksfjällen.

Vi svänger in ÖP-bilen på Höglunds gård och knackar på hos Eivor och Toivo Comén. I köket blir vi varmt välkomnade, först av hunden Esso, sedan av Eivor.

– Toivo sitter i telefon med någon journalist, säger Eivor.

Hon förbereder lunch inför ett möte som hon ska ha med två andra kvinnor då det bland annat ska diskuteras kulturprogram och samordning.

– Jag gillar att diskutera, säger Eivor.

– Ibland blir det mycket prat här. Men då har vi en ”talk stick”. När man har den får man prata, fast den hjälper inte alltid, säger hon och skrattar.

– Man får en större förståelse för andra åsikter och värderingar om man möts och pratar med varann, säger Eivor.

När jag åter drar åt handbromsen står vi vid ett av byns senaste hustillskott. Byggt 2000 ser det faluröda huset ändå ut att alltid stått där.

Här bor makarna Marika Dymling och Eric Hedqvist. Sedan Marika 1971 svarade på en tidningsannons om att hyra en gård i byn återvände de frekvent. År 2000 förverkligade de sitt drömbygge och blev bofasta i Kälom. Vi knackar på den låsta dörren. Vi har tur:

– Normalt sett hade vi varit ute i skidspåret nu, säger Eric Hedqvist.

Paret är på väg, men hinner med en snabb rundvandring på husets bägge stilfullt inredda plan.

Vår bilburna pilgrimsfärd leder slutligen via en allé upp till familjen Erneheds gula hus. Markus pappa Örjan Ernehed har nyss kommit in från arbetet i skogen och förberett kaffe.

När vi efter fikat står i farstun frågar jag Örjan vad som är det bästa med byn.

– Det bästa med Kälom är att det ligger så nära Östersund och tennisen, säger Örjan skämtsamt. Han är en av medlemmarna i föreningen Östersunds tennisnjutare.

Åter i bilen på väg tillbaks in till Östersund ekar Mats Ulfsgårds ord i mitt huvud ”De e roleje å si nå äne”. Det är inte Brasilien jag lämnar bakom mig, men det har sannerligen varit roligt att se något annat.

Annons
Annons