Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ekonomiskt mörker i Skidskytteförbundet

/

Det är ett av våra mest populära landslag, de har gjort skidskyttet till en av de stora tv-sporterna i landet och de åker världen över och ­vinner ära och berömmelse.
Samtidigt är det ett vinnande lag som brottas med stora ekonomiska problem.
– Vi letar varenda krona. När vi till och med har sparbeting på små detaljer som kvällsfika kanske du förstår, säger Marianne Nilsson, Östersund, en av styrelsens ledamöter.

Annons

När Skidskytteförbundet styrelse i morgon håller telefonmöte, är det ett förbund i djup ekonomisk kris som diskuterar framtiden.

Trots att VM blev en stor sportslig succé har den ekonomiska situationen för förbundet bara blivit värre. Den stora vinsten uteblev och de tänkta ökade sponsorintäkterna efter VM har uteblivit. Det innebär i praktiken att Skidskytteförbundet i dag måste prioritera hårt, och det är verksamheten som drabbas.

– Vi kan inte säga att landslagsåkarna ska valla sina skidor själva, men inte långt ifrån, säger Marianne.

ger exempel på sådant man spar in på skrattar hon nästan förläget:

– Det är kanske en löjlig grej, och vi har absolut inte ett landslag som är bortskämt, men en sak som vi har bestämt är att de får ordna sitt eget kvällsfika när de är på landslagsuppdrag.

En annan del i förbundets satsning på en bättre elit är utvecklingslaget, som skulle ha deltagit vid EM i Ryssland tidigare i februari, men vars resa också ställdes in.

Maggi Mikaelsson, dåvarande landshövding och medlem i organisationen kring VM, hänvisar till den ringa erfarenhet organisationen hade av att arrangera så stora evenemang.

– Största orsaken var att Skidskytteförbundet är ett litet förbund som aldrig arrangerat något så stort förut. Här var det bara ett stort hjärta. Det var en verklig strid att få det att gå ihop. Det blev många kostnader som tillkom och det var också många företag som hade bra avtal och som tog för sig.

Marianne Nilsson var ekonomiansvarig under VM:

– Vi fick hela tiden kämpa med pengarna. Konkret handlade det om alla provisoriska saker, det var läktare, tältbyggnationer, viptält och publiktält. Det var ingen nyhet att det kostade pengar, men vad som överraskade oss var omfattningen av behovet.

världscuparrangemang i Östersund hade mycket byggts på ideella krafter. Då var det exempelvis oavlönade funktionärer som bevakade kamerautrustningar åt tv-bolagen, under VM var man tvungen att anlita professionella vaktbolag.

– Det dök upp saker som vi inte kunde lösa utan alla ideella funktionärer. Det var många små poster som blev stora i slutändan.

Så något större överskott till förbundet blev det inte när sluträkningen gjordes.

Men Marianne Nilsson vill ändå hävda att det inte är på grund av ett dåligt utfall av ekonomin på VM, som fördjupat den ekonomiska krisen i förbundet. Tvärtom är det vad som hänt efter VM.

– Vi har helt enkelt inte bromsat i tid. När vi i höstas upptäckte att de förväntade sponsorpengarna inte skulle komma blev vi handlingsförlamade. Det drev oss till panikåtgärder där vi bromsade på verksamheten men inte en krona på personalen.

På en rak fråga till Marianne Nilsson om det är kris med ekonomin i skidskytteförbundet svarar hon:

– Ja. Det är en tuff situation vi är inne i – annat kan man inte säga. Det är ohållbart.

Det måste till drastiska åtgärder för att inte verksamheten ska drabbas. En stor fråga är de stora omkostnader förbundet dragit på sig när det gäller personalen. Och det är där det i dag finns två inriktningar – den ena som tycker att man måste dra ned på personalen, och den andra som tycker att man ska köra på som vanligt.

– Jag tycker det är svårt att fullt ut ha lönekostnader när vi samtidigt skär ned på verksamheten. Lönekostnaderna är för stora, nu måste vi hitta en väg tillbaka till det ideella.

– Att vi kommer fram till en total översyn av ekonomin inom förbundet. Att ingenting får vara tabu att prata om, säger Marianne.

Annons
Annons