Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Högvålen- vindarnas hemvist.

/
  • Hugo Dahl har rest runt som musiker i 30 år. Nu senast spelade han i Vansbro på en 50-årsfest där en av gästerna var självaste Gunde Svan.
  • Hugo Dahl har rest runt som musiker i 30 år. Nu senast spelade han i Vansbro på en 50-årsfest där en av gästerna var självaste Gunde Svan.
  • Ulla Halvarsson gjorde nyligen ett klipp och köpte växtfärgade garner till en billig peng. ”Just nu tänkte jag försöka mig på att väva en rana” säger Ulla, som har vävt hela sitt liv, men aldrig någon rana.
  • Utsikten över Sonfjället får vänta. I gården där vägmålningen på fjället finns, rådde det influensa.
  • Söder om Tännäs alldeles bortanför Ränningsvallen ligger Högvålen. I sin glans dagar bodde här 140 personer, i dag står en del hus tomma och här bor 13 personer.
  • ”Jag sade en gång till en gumma att det var så jäkla tunn luft här att vi alla går runt med syrgas. Och hon trodde mig!” säger Hugo Dahl och skrattar. Den tunna luften hindrar inte honom från att sköta skottningen själv.
  • Det här kan vara den äldsta byggnaden i Högvålen. Härbret sägs vara från 1700-talet och ligger på Hugo Dahls gård.”Min mormor bodde i det huset” säger Hugo.
  • Inställningarna på vedpannan strulade för Hjördis Dahl, så Rune Halvarsson ryckte ut och hjälpte till.
  • Redan på 1600-talet bedrevs det jordbruk i Högvålen. I dag finns här inga djur utan bara minnen. Dessa redskap användes i djurskötseln. Det som liknar gamla handklovar användes på hästens framben för att de skulle hålla sig lugna.
  • Hjördis Dahl har bott i Högvålen på heltid sedan i mars, men nu ska hon bo i Östersund ett tag.
  • Hjördis Dahl är född i Högvålen och varvar sitt boende i Högvålens äldsta hus med längre perioder i Östersund.
  • Hugo Dahl flyttade hem till Högvålen 1995. De senaste två åren har han bott i ett hus som ligger granne med ett hus där hans mor föddes. ”Jag har dränerat om hela huset. Jag grävde för hand. De som är född i sådana här byar har fått lära sig att jobba” säger han.
  • Hugo Dahl är musiker och i ladugården står en raritet. Det är en ombyggd Hammondorgel med trä leslie. ”Jag har alltid byggt om mina instrument” säger Hugo.
  • Högvålen är Sveriges högst belägna by. Enligt skylten ligger byn 830 meter över havet och enligt länsstyrelsen 835.
  • Postombudet lades ner 31 maj 1979. Ulla Halvarsson har sparat almanackan, det var hennes svärmor som var postombud i Högvålen.
  • Det finns 13 bybor i Högvålen och posten kommer varje vardag.
  • Rune Halvarsson tänkte åka iväg till Funäsdalen men bilen startade inte. Det hela slutade med att han fick skjuts av Hugo Dahl. I Högvålen hjälper byborna varandra.

Fjällbjörkarna hukar krumma i ryggen. Vinden sliter tag i grenarna och snöflingorna rusar genom luften. Högvålen, söder om Tännäs, är Sveriges högst belägna by. Här är man van vid blåst.

Annons

De allra flesta gårdarna har snöskärmar i trä för att undvika att snön driver igen husen. Alla husen är byggda i timmer men klädda i stående träpanel. Detta efter påbud från länsstyrelsen, men kanske också som en eftergift för den ständigt närvarande grannen vinden.

Närheten till naturens element är uppenbar. Här finns fina fiskevatten bara runt hörnet, men det finns inte så mycket mer runt hörnet. Det bor 13 personer i byn och närmsta affär är fem mil bort.

– Man måste tycka om det annars skulle man inte bo så här, säger Ulla Halvarsson, som bor i sin makes föräldrahem.

Och det stämmer nog. Det finns ett lockande lugn och om inte vinden vint så infernaliskt, säkert också en helande tystnad.

Hugo Dahl är född och uppvuxen i byn. Efter år av boende och jobb på andra orter återvände han hem 1995.

– Här är det lugnt. Men jag gillar inte lugnet riktigt. Jag har varit ute och rest för mycket. Jag skulle vara så glad om det bodde fler människor här, säger han.

Han hoppas på att fler ska flytta till byn, det finns några hus som står tomma.

– Det måste vara yngre folk. Jag tillhör inte de yngre, men i alla fall de friskaste, säger Hugo som är 71 år.

Han har ett talesätt som han gärna delar med sig av.

– Jag brukar säga att återväxten i Högvålen har skägg allihop, säger han och skrattar.

Rune Halvarsson knackar plötsligt på och kliver in i stugan med en lampa i näven. Hugo har beställt den.

– Det är viktigt att hjälpas åt i byn med. Vi skvallrar och pratar, sådant klarar man sig inte utan, säger Hugo.

Han och Rune är släkt. Men det beror inte på som Hugo skämtar om att i väglöst land blir alla till slut släkt med varandra.

– Det var två stora syskonskaror som korsades och på det sättet blev det många som blev släkt med varandra, säger Rune.

Syskonskaran Halvarsson fann kärleken i syskonskaran Dahl. På den vägen är det och många i byn har just efternamnen Halvarsson eller Dahl.

Rune är också född i Högvålen. Han har bland annat bott 20 år i Funäsdalen, men flyttade hem till byns gamla skola för 19 år sedan.

– Med den utveckling som varit vete fasiken om jag skulle ha gjort om det. Allt blir ju krångligare nu. Bensinpriset är mycket dyrare, vilket är ett jäkla aber. Vi vill ju umgås med folk också och åker och hälsar på folk, åtminstone de av oss som inte är eremiter, och då kostar det mycket pengar, säger Rune.

Han verkar ändå trivas alldeles ypperlig i Högvålen. På vägen hem stannar han till hos Hugos granne Hjördis Dahl och hjälper henne med vedpannan. Hjördis bor i den äldsta gården i byn, huset stod klart 1897. Hjördis växelbor i Högvålen och i Östersund. Just nu siktar hon in sig på en period av boende i Östersund.

– Det är jobbigt att vara här på vintern, säger Hjördis.

Ulla Halvarsson har nyligen flyttat permanent till Högvålen.

– Jag är från Västerås egentligen och kom hit som turist och blev kvar, säger Ulla.

Det var kärleken som fick henne att stanna. Hon har blivit pensionär och bor nu i ett välskött hus. I köket strålar en varm blåfärg från köksluckorna och värmer upp frusna gäster. Hon har målat luckorna själv.

Ulla bor lite på prov i Högvålen efter hon sålt huset i Sveg. Än så länge trivs hon ypperligt.

– Det har varit en fin vinter. Man kan se varenda soluppgång härifrån, säger Ulla.

Hon trivs med stillheten och närheten till naturen.

– Det är mysigt att gå ner till ån på kvällen och ta sig en öring och gå hem, säger hon.

Just denna dag omger en krona av grått dis byn och döljer det som vi får veta en underbar utsikt över fjället. Man kan se bland annat se Lillfjället och Kölsjöfjället. Ulla berättar att det finns en chans att få se en liten bit av utsikten. I ett hus finns en underbar målning av Sonfjället i trappuppgången. Men i dag sitter det en lapp på grinden till gården. ”Influensa. Välkommen annan dag!”. Vinden viner i väg och vi med den.

Annons
Annons