Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Timashov om varför han lämnade Modo – och uppväxten: "Jag har inte träffat pappa på fem år"

+
Läs senare
/

Hockeylivet leker för Dmytro Timashov. Han är årets rookie i QMJHL, uttagen i Rikard Grönborgs JVM-trupp och hyllas som en av landets största hockeytrollkarlar.

I en intervju med Sporten berättar nu stortalangen om uppväxten i Ukraina, varför han lämnade Modo och hans relation till sin biologiska pappa.

– Jag minns knappt, det är säkert fem år sedan jag träffade pappa, säger han.

Jag rusar ner för trappen med kameran i ena handen och anteckningsblocket och mobilen i den andra. Jag är 30 minuter sen. "Hoppas han inte har gått", hinner jag tänka innan jag ser Dmytro Timashov i en av sofforna på spelarhotellet i Huddinge.

Jag ber om ursäkt och tänker precis börja förklara varför jag är sen när Dmytro avbryter mig:

"Det är lugnt, tänk inte på det. Nu kör vi".

Han känns mogen för sin ålder. Utåt sett ser han ut som den typiska hockeyspelaren med mössan högt upp på huvudet, landslagsdressen är på och han har en något kaxig uppsyn. Men det märks snabbt att det finns något bakom den där ytan. Något annorlunda.

Dmytro Timashov föddes och växte upp i Kirovohrad, Ukraina. När han var ett år skiljdes hans föräldrar och under de kommande sex åren bodde han hos sin mamma i Kirovohrad och pappa i Moskva. Det är 115 milen mellan städerna. Och Dmytro pendlade med tåg för att träffa båda sina föräldrar.

– Jag kommer inte ihåg så mycket från tiden i Ukraina och Moskva. När jag var ett år skiljdes mina föräldrar och pappa flyttade till Moskva. Jag var hos farsan och morsan emellanåt. Jag tror att jag åkte tåg, men det kan ha varit flyg också. Jag var så liten.

Sju år gammal flyttade han tillsammans med sin mamma till Sollentuna. Kontakten med hans pappa blev allt sämre och de frekventa tågbesöken byttes ut mot enstaka telefonsamtal.

I dag är det fem år sedan de senast träffades.

– Morsan åkte över till Sverige och fick jobb där. Hon tog med mig dit när jag var sju år och hade då träffat min låtsaspappa. Jag blev kvar i Sverige, vi blev en familj och jag har nu också en lillebrorsa från min låtsaspappa och mamma, berättar Dmytro som önskar att han kunde träffa sin pappa oftare.

– Jag ringer honom vid födelsedagar och julafton. Det är egentligen det, det är inte så jättemycket, men jag har planerat att åka till honom i sommar och hjälpa honom med pengar. Jag skrev NHL-kontrakt nu så jag vill hjälpa honom.

Har din pappa det tufft ekonomiskt i Moskva?

– Mamma klarar sig bra, men det är värre med farsan. Han är taxichaufför och han har det tuffare i Ryssland, det är svårare ekonomiskt för honom. Det är min riktiga pappa och jag vill att han ska må bra. Han har betytt mycket i mitt liv ändå och det är en person jag älskar.

Vet han hur det går för dig med hockeyn?

– Jo, han har lite koll. Han följer mig och han pratar en del med mamma. Han har livestreamat några matcher tror jag när jag varit i Nordamerika.

När träffade du honom senast?

– Jag minns knappt, det är säkert fem år sedan jag träffade pappa. Det är ett tag sedan.

Oj, det är en lång tid. Hur känns det?

– ... Jag vet inte riktigt, jag saknar honom. Fast ändå har jag kommit ifrån lite och så, men jag försöker hålla kontakten med honom. Det känns bra att åka till honom i sommar och träffa hans familj där. Han har familj där och tre andra barn från en annan kvinna.

Har du träffat dem?

– Jag har träffat dem en gång. Det var ett tag sen, som sagt.

Hur har det påverkat dig att inte haft en pappa som varit närvarande?

– Jag tänker inte så mycket på det nu, men när jag väl gör det så... Det är ändå min riktiga pappa. Jag vill träffa honom. Jag var liten när allt hände, när de skiljde sig och vi flyttade till Sverige. Och första året saknade jag honom mycket. Men sedan fick jag min låtsaspappa som blev som min riktiga pappa. Han körde mig alltid på träningarna och gjorde allt för mig. Oavsett vad det gäller är han engagerad och han hjälpte mig mycket när jag var liten. Han är som min riktiga pappa.

I Sollentuna fanns en hockeyrink bara en kilometer från familjen Timashovs hem. Det dröjde inte länge innan Dmytro stod där, redo att ta sina första skridskoskär.

När han fyllde åtta hade hans låtsaspappa köpt ett par skridskor i födelsedagspresent. Dmytro hade ingen aning vad han hade framför sig när han öppnade paketet.

– Jag hade ju ingen aning om vad det var. Jag kollade bara på och tänkte: "Vad är det där för skor med stål på?!". Jag fick testa att åka skridskor och jag körde friåkning i början. Jag hade en hockeyrink nära vårt hus i Sollentuna och det var det enda jag gjorde. Jag gick och åkte skridskor vid 8 och kom inte hem förrän 16-17 på eftermiddagen. Jag spenderade mest tid på isen. När jag såg mina första grillor ville jag bara testa dem. Efter det åkte jag skridskor varje dag och jag missade nog inte en enda friåkning på tre år i början.

Hockeyresan började i Sollentuna HC och via Nacka, SDE och Djurgården tog han sig till Modo Hockey. 16 år gammal flyttade han till sitt nya hem, Örnsköldsvik.

En helt ny upplevelse som tog fram en oanad talang hos Dmytro.

– Det var hur kul som helst att flytta, och att börja göra saker som att laga mat. Jag försökte hitta på nya grejer, men jag ringde också morsan för recept. Det blir ofta lax och potatis. Jag brukar köra in laxen i ugnen med citron och grönsaker. Sedan kokar jag upp potatis och äter det med tzatziki, säger han och intygar att det blir "riktigt, riktigt gott".

Du är alltså kocken i Juniorkronorna?

– Haha, ja, det får man nog säga.

Om vi ska prata mer om din tid i Modo, hur upplevde du de två åren du tillhörde klubben?

– Det var hur bra som helst. Jag fick bra förtroende och spelade hela tiden. De gillar kreativa spelare som kan hitta lösningar, det är bara titta på Peter Forsberg och Markus Näslund. Att komma dit var rätt.

Men om det var så bra, varför lämnade du?

– Jag ville testa något nytt och jag hörde från många att Kanada hade en av de bästa juniorligorna. Och att det var bra där för att förbereda sig för NHL med mindre rinkar, och att det är lite mer professionellt. Det handlade inte om att jag inte skulle få chansen i A-laget. Jag visste att de trodde på mig, och jag var riktigt nöjd med Modo, men jag ville prova på något nytt.

Hur mycket försökte Modo göra för att behålla dig?

– De snackade mycket med min agent, och han sköter det, men de ville ha kvar mig, ja.

Med facit i hand går det inte direkt säga att Dmytro Timashov gjorde fel. Han har varit fullständigt dominant i Quebéc Remparts i QMJHL och nu är han en av Rikard Grönborgs jokrar i JVM. Om han nu kommer med.

Ska man tro lagkamraterna så gör han det. Spelare efter spelare lyfter fram "Dima", som han kallas, som den klart mest tekniska i laget. "Han hittar lösningar som ingen annan", säger de flesta. Även hans tidigare tränare på hockeygymnasiet i Örnsköldsvik, Mikael Sundell, menar att Timashovs teknik är något utöver det vanliga. "Han är en spelare som utvecklar hockeyn. En spelare som tränare älskar att jobba med", har Sundell tidigare sagt.

Dmytro Timashov tror själv att alla timmar på hockeyrinken i Sollentuna ligger bakom hans känsliga handleder och blick för spelet.

– Det är nog från friåkningen. Det var hur många som helst på isen, på en liten yta och då blev man tvungen att hitta snabba lösningar och passningar.

– Så är jag nu också. Jag vill alltid hitta en lösning och inte bara slänga väg pucken. Jag försöker se alla alternativ och sedan ta det smartaste. Sedan jag var liten har jag alltid försökta ta med mig pucken, passa, hitta bra lösningar och inte bara släppa den.

Han har hunnit uppleva en hel del, Dmytro Timashov. Trots att han bara är 19 år gammal.

Från Kirovohrad och Moskva till Sollentuna, Örnsköldsvik och Quebéc. Och snart Helsingfors. Om allt går som Dmytro själv vill.

– Vi får se kommande matcher nu. Jag ska göra mitt bästa och sedan kommer Grönborg ta med de bästa gubbarna. Jag hoppas självklart vara med.

Och då spelar du hem JVM-guldet till Sverige?

– Det är det jag vill, säger han och ler.

Annons
Annons
Annons
Detta är en annons