Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kryphål ger mer betalt för elever på gymnasieprogram

Friskolan Dille Gård får ersättning för sina elever som om de gick på dyra skogsmaskinutbildningar fast det i stället handlar om häst, hund och äventyrsturism.
Genom att skriva in alla elever på inriktning ”skog” får skolan 54 400 kronor mer per elev av hemkommunerna, enligt en granskning i DN.

Annons

Det handlar om ett kryphål i reglerna som gör att skolor kan få ut mycket mer ersättning än det var tänkt.

DN har jämfört 20 friskolor som erbjuder Naturbruksprogrammet med skoglig inriktning och funnit att endast fyra erbjuder utbildningar för maskinförare.

Resten kan vara allt från äventyrsturism till viltvård och hunddagis.

Men det är dyra skogsmaskiner som motiverar den höga elevpengen. En av Sveriges dyraste gymnasieutbildning är just Naturbruksprogrammet med inriktning skog. 229 100 kronor per elev får de skolor som erbjuder denna inriktning. Hemkommunen betalar.

Motsvarande summa för Samhällsprogrammet är 79 500 kronor.

– Skolorna utnyttjar systemet. Ingen bryter mot lagen, men det var inte så här det var tänkt att fungera, säger Skolverkets programansvariga undervisningsråd Bengt Weidow till DN.

På Skolverket kallas detta för programmaskering.

Det är helt lagligt eftersom de obligatoriska kurserna är få. Tunga skogsmaskiner är inte obligatoriska. De kurser som måste ingå är mark- och växtbiologi, mångbruk och motor- och röjsåg.

Dille Gård har samtliga sina elever under inriktning ”skog”. Även islandshästprofilen som är skolans största och som skulle kunna ligga under inriktning ”djur”, men det ger lägre ersättning.

– Det är omständigheterna som har skapat den här situationen. Även offentliga skolor gör så här och det är dem vi konkurrerar med, säger rektor Hans Stenberg till ÖP och hänvisar till att Wången tar in islandshästelever under travprofilen som ger en högre ersättning eftersom det är riksintag på trav.

Detta bemöter rektorn på Wången, Erik Holmer, med att bägge profilerna trav och islandshäst ligger under inriktning ”djur”.

– Vi ansöker om riksintag vart tredje år och det ger högre ersättning ja. Men vi har inte bytt inriktning, det är fortfarande djur. Så vi har ingen programmaskering.

Hemkommunerna som får betala har kommenterat prissättningen, medger Hans Stenberg. En statlig utredning har nyligen släppts om situationen.

– Det finns fler vägar att gå. Det kanske blir en ren hästinriktning där ersättningsnivån höjs och en för smådjur där nivån sänks. Och man kanske bör kanske se över vad som ska ingå i inriktning skog.

Hans Stenberg säger att det saknas uträkning för vad de olika profilerna på skolan kostar egentligen.

– Vi försöker föra kostnaderna till respektive profil men det är inte lätt att göra. Allt jag kan säga är att det är dyrt med hästar. Det är dyra utbildningar och vi har få elever. Det är en tuff konkurrenssituation.

Torsta naturbruksgymnasium som inte ligger långt ifrån Dille Gård ingår i offentliga Jämtlands Gymnasium. Där erbjuds tre profiler under inriktning skog och två av dem är jakt och skogsvård, även om de ger behörighet att köra skotare. Den tredje profilen är maskinförare.

På Dille kan man läsa fem profiler under inriktning skog, naturguidning på jakt- och fiske är en av dem.

– Jag tycker absolut att det kan ingå mer under inriktning skog än bara att hugga ned den. Något ska man göra i den under de 100 åren när den växer och våra elever blir anställningsbara. De lär sig röja, säger Hans Stenberg.

Anton Waara (S) är ordförande för Jämtlands gymnasieförbund. Han förutsätter att staten ändrar reglerna, säger han.

– Allt annat är otänkbart. Det är omoraliskt att göra så här med offentliga medel.

Annons
Annons