Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Gamla avtal bevis när fallet Långforsen går in andra ronden

+
Läs senare
/
  • Kraftverket i Långforsen är gammalt men har fortfarande stor principiell betydelse.
  • Nedre Långan är en sträcka mellan Landösjön och Indalsälven som är skyddad mot vattenkraftutbyggnad. Om gamla kraftverk ska få stå kvar prövas nu i ett pilotfall i Östersund.
  • Så här såg det ut när Miljödomstolen var på syn under den första ronden om Långforsen, då vann Jämtkraft som vill ha kvar sitt tillstånd och som också vill renovera anläggningen.

Striden om Långforsen närmar sig slutet. Under onsdagen tar sig Miljööverdomstolen an fallet. Om Jämtkraft har med forsen att göra över huvud taget ska upp till bevis. Motståndarna tvivlar och tror sig ha hittat ett trumfkort. ÖP direktrapporterar från förhandlingarna. Följ allt här.

Jämtkraft - Kammarkollegiet 2-0. Så är ställningen när det drar ihop sig till förhandlingar i två dagar vid Miljööverdomstolen.

Normalt befinner sig domstolen i Stockholm men nu blir det i Östersund.

För den som undrar hur det kan vara ett sådant ståhej kring en ganska liten fors i Offerdal i Jämtland kommer här en resumé.

Varför är Långforsen så speciell?

Forsen har det högsta skyddet som finns i Sverige mot utbyggnad. Samma lag som fredar de fyra nationalälvarna gäller också för Nedre Långan i Krokoms kommun. Skillnaden är att det redan fanns ett litet vattenkraftverk i forsen när lagen infördes 1986 och därför fick det stå kvar.

Vattendraget ingår i EU:s nätverk av skyddsvärd natur och länsstyrelsen har länge haft en utrivning av kraftverket högst på listan över önskevärda miljöåtgärder för att följa EU:s vattendirektiv.

Hur stort är kraftverket?

Ett av Jämtkrafts minsta. Tillståndet är från 1918 i ”Undersåkers och Offerdals tingslags häradsrätt”. Effekten är på 2 GW. Åren 2007-2009 levererade det 878 MWh och sedan 2010 står det stilla när delar av dammen rasade i vårfloden.

Om Jämtkraft vinner det mål som handlar om ett ja eller nej till renovering skulle anläggningen kunna ge motsvarande drygt ett tredjedels modernt vindkraftverk beroende på hur det blåser.

Varför ska Miljööverdomstolen behandla två mål samtidigt?

Jämtkraft har ansökt om att få renovera kraftverket. Det är det ena målet.

Det andra målet är en ansökan från Kammarkollegiet om att Jämtkraft ska bli fråntagen det gamla tillståndet på grund av eftersatt underhåll och tvingas riva ut hela kraftverket.

Varför vann Jämtkraft?

I frågan om återkallelse av tillståndet handlade allt om 24 kapitlet i miljöbalken, 3 paragrafen och punkterna 2,3,5,7 och 8.

Domstolen tyckte inte att det fanns någon grund för återkallelse. Tillståndet från 1918 hade följts (Kammarkollegiet hävdade att senare års lappning och lagning med betong var bevis för att tillståndet inte hade följts).

Att dammen rasade var inte följden av dåligt underhåll, menade domstolen. Kammarkollegiet försökte säga att kraftverket stått stilla så länge att det inte längre används, men domstolen menade att uppehållet bara är tillfälligt och beror på många års ovisshet.

Punkten om att EU:s vattendirektiv inte följs blev lite av ett Moment 22. Eftersom dammen har rasat har ett nytt naturtillstånd infallit med fritt forsande vatten och därför följs EU-kravet, sa domstolen.

Vad säger Kammarkollegiet i överklagan?

Tyréns byggnadskonsulter har lämnat en rapport som bevis på att underhållet är eftersatt. ”Det växer träd, sly och annan vegetation på dammfyllningar och kanalsidor. Åtgärder för att i nutid erhålla en anläggning i så kallat normaltillstånd kan bedömas bli omfattande”.

Men Jämtkraft vann ju också målet om att få renovera och sätta i gång igen?

Ja. Jämtkraft vill bygga upp allt på nytt och passa på att anlägga en faunapassage. Passagen gör att EU:s vattendirektiv kan följas, då blir dammen inte ett vandringshinder. Man får både el och fiskväg. Fast det motsägs av Kammarkollegiet och länsstyrelsen som menar att vattendirektivet inte följs trots faunapassage, att det är bättre med trasig damm.

Vad sa domstolen?

Att Jämtkraft har så kallad rådighet, det vill säga eget fastighetsinnehav och avtal, som ger bolaget tillgång till vattnet och därmed det gamla tillståndet.

Domstolen sa också att det INTE har uppkommit ett nytt naturtillstånd i forsen. Precis tvärtom vad samma domstol sa i det andra målet med andra ord. Renoveringen leder inte heller till mer än ”obetydlig miljöpåverkan”.

Har det kommit fram något nytt sedan dess?

Jämtkraft har tagit fram ett avtal från 1954 som visar att bolaget har rätt till marken bredvid Långforsen. Detta har Kammarkollegiet läst tillsammans med gamla akter från Riksarkivet och landar i påståendet att Jämtkraft ändå saknar bevis. Det blir Miljööverdomstolens sak att avgöra den saken.

En annan nyhet är att lilla Stensjöns Kraft AB ägde fallrätten 1993 och överlät den på Jämtkraft när utbyggnad av forsen var aktuell då. Kammarkollegiet efterlyser nu bevis för att detta fortfarande gäller.

Är det lönsamt att ha ett kraftverk i Långforsen?

Enligt Jämtkrafts beräkning kommer förtjänsten för bolaget att bli 450 000 kronor per år. I kalkylen på 40 år ingår elcertifikat på 250 kronor per MWh. I överklagan hänvisar Kammarkollegiet till att priset som högst legat på 160 kronor per MWh.

Kammarkollegiet har gjort en egen kalkyl där skador på miljön fått en prislapp och där elpriset satts till 25 öre per KWh. Då slutar allt på en ren vinst för samhället på 3 miljoner kronor att låta bli bygget.

Vilka har Kammarkollegiet med sig och vilka håller på Jämtkraft?

På Kammarkollegiets sida finns länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Hav- och vattenmyndigheten, Älvräddarna och Sportfiskarna.

Jämtkraft har med sig Krokoms kommun. AnnSofie Andersson (S), ordförande i Jämtkraft och samtidigt kommunalråd i Östersunds kommun, skrev på Facebook att kraftverket behövs nu när Ringhals 1 och 2 ska stängas. Det blir hushållsel för 650 hushåll.

Eftersom fullmäktige i Östersunds kommun röstade för att börja jobba för en utrivning av dammen lär det bli politisk debatt innan nya ägardirektiv tas med annan innebörd än de som gäller nu.

Kammarkollegiet ville att Energimyndigheten skulle få säga något om vad Långforsen har för betydelse för landets energiförsörjning men Miljödomstolen svarade att det inte behövdes eftersom elproduktionen blir så liten.

ÖP direktrapporterar från förhandlingarna. Följ allt här.

Se också:

Gamla avtal bevis när fallet Långforsen går in andra ronden

Skrällen: Plötslig kovändning om Långforsen

Domstol avgör om Långforsen rivs eller byggs upp

Så har Långforsen dragits in i kuppförsök och rättsprocessor

Annons
Annons
Annons
Detta är en annons