Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Petter Bergner: Samiska rättigheter måste alltjämt försvaras

Annons

Varför ska just samer få rättigheter som andra medborgare saknar? Den frågeställningen stod i fokus i en välläst krönika som den liberala ledarskribenten Kajsa Dovstad skrev för några veckor sedan.

Idén om att det skulle behöva finnas särskilda samiska rättigheter är svår att få ihop med principen att alla ska behandlas lika, argumenterade skribenten, som även kritiserade samebyarnas ställning och samiska kulturutövares ställningstaganden.

Ja varför? Varför alls bry sig om bevarandet av samisk kultur, traditionella samiska näringar, språkfrågan, rennäringen som kulturbärare, markfrågorna och självbestämmandets omfattning? Svaret handlar om att samerna är ett urfolk som svenska staten har vissa särskilda förpliktelser gentemot.

Sofia Jannok talade när Sametinget öppnades i Östersund.

Visst kan man tala om särrättigheter och fråga sig varför dessa finns, men vi kan inte bortse från historien, maktförhållanden och den fortsatta undanträngningen – med alla dess konsekvenser. Urfolksstatusen är central och den kan inte pratas bort. Det finns helt enkelt en anledning till att begreppet lyder urminnes hävd.

Man kan diskutera hur rättigheterna i fråga ska fördelas inom det samiska samhället, och sådana diskussioner förs också ständigt, men att rulla utvecklingen tillbaka och helt förneka rättigheternas existens är ett steg som ingen svensk regering kommer att ta.

Historien kan inte "göras om", och någon samisk stat lär aldrig bli verklighet, men svenska makthavare kan åtminstone göra så gott de kan i dag och framgent. Men just nu pekar allt mot att dragkampen kommer att fortsätta.

Rapparen, aktivisten och skådespelaren Maxida Märak var en av de personer som kritiserades i en välläst ledarkrönika som publicerades på VLT:s ledarsida.

Sverige har aldrig ratificerat ILO-konventionen (nummer 169), men en nordisk samekonvention är på väg. Arbetet med att skriva och förhandla fram det förslag från de tre staternas och sametingens förhandlingsdelegation som nu ligger på bordet, har varit långdraget.

Svenska Sametingets nya styrelse har uttalat att konventionen måste omförhandlas, eftersom förslaget anses för svagt och otydligt. Samtidigt har de tidigare styrelsepartierna ansett att det skulle vara ett misstag att öppna förhandlingarna på nytt, och därmed riskera ytterligare fördröjningar. Under fredagen landade Sametinget i en kompromiss, som innebär att ärendet återremitteras till styrelsen för att söka en gemensam linje med sametingen i Finland och Norge.

Under det seminarium om Nordisk samekonvention som Sametinget anordnade under torsdagen argumenterade såväl Geir Ulfstein, professor vid institutet för offentlig rätt vid Oslo universitet Martin Scheinin, professor i stats- och folkrätt vid European University Institute, för att konvention trots allt är ett viktigt dokument till skydd för samiska rättigheter. De framhöll även att det förekommer en del missförstånd och överdrifter i diskussionen.

Att uttrycket minimirättigheter förekommer ska enligt deras mening inte ses som att det blir fritt fram för staten att sänka ambitionsnivån. Det står uttryckligt att det faktum att dokumentet preciserar minimirättigheter (som kan förstärkas) inte går att åberopas för att "begränsa de rättigheter för samer som följer av andra rättsregler eller internationella åtaganden". Och konventionen ska inte heller innebära att det lättvindigt kommer att gå att köpa sig förbi samiska rättigheter. Dessa består och vad som anges är snarare att ekonomisk kompensation ska utgå när ett ingrepp väl tillåts, menade forskarna.

Samtidigt har bland andra Mattias Åhrén, professor i urfolksrätt vid Tromsø universitet framfört en rad farhågor och påpekat att den konsultationsrätt som har skrivs in i förslaget inte är detsamma som självbestämmanderätt. Det skulle bli prat, men inte mer självbestämmande. Det finns också en uppenbar risk att man nu låser sig vid en för låg nivå, som staterna sedan inte kommer att vilja höja, argumenterar Åhrén.

Diskussionen om utkastet till Nordisk samekonvention lär fortsätta, men den kompakta misstro mot svenska staten som har kommit till uttryck från samiskt håll är utan tvekan beklaglig. Den är förståelig, givet allt som har skett, men den är lika fullt beklaglig.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP).

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) och regeringen har en hel del att jobba med även fortsättningsvis. Löftena om ökat inflytande och självbestämmande får inte bli tomma ord. Ett förslag om just en konsultationsordning bereds just nu inom regeringskansliet, och när det väl presenteras kommer motstridiga intressen återigen att ställas mot varandra. Avvägningar kommer att behöva göras.

Svenska samer kommer att behöva strida för sin sak även fortsättningsvis. Kampen är nödvändig, och den är också fullt legitim.

Annons
Annons
Annons