Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Pressat läge för socialtjänsten – extrakostnader för miljoner

+
Läs senare
/
  • Helén Eurenius är tillförordnad socialchef i Östersunds kommun. Hon är tveksam till att lätta på reglerna för att socialtjänsten ska hinna mer. ”Det finns ju en anledning till att man har infört de krav vi har i dag”, säger hon.
  • Verksamheten som Helén Eurenius leder gick back 22 miljoner kronor förra året. Mer föräldrastöd är en åtgärd som planeras för att förhindra dyra placeringar av barn.

Socialtjänsten i Östersund har upplevt ett år utan jämförelse. Läget har fastnat på ”allvarlig” nivå och när året summeras står det minus 22 miljoner kronor på sista raden. Men det beror inte på att det kom 186 ensamkommande barn i stället för 49 eller att personalen blev nästan 200 fler. Mycket beror på Yara, 8 år.

Helén Eurenius är högst ansvarig för socialtjänsten i Östersunds kommun. Hon är tillförordnad chef. Om hon också vill ha den fasta tjänsten när den snart annonseras ut avslöjar hon inte, men det jobbet är långt ifrån det enda som är ledigt på förvaltningen.

Varenda kommun söker socialsekreterare. Östersund har fyra jobb ute och ännu fler under tillsättning. Under året har fler än vanligt slutat och till veckan kommer också ett bemanningsföretag för att locka socialsekreterare att bli stafetter i stället för fast anställda.

Ragunda och Härjedalen vet vad det innebär. De har tvingats anlita konsulter som kostar dubbelt så mycket som fast personal.

Det skulle kunna vara lätt att koppla ihop den här krisnivån och jakten på personal med den stora ökningen av ensamkommande flyktingbarn. Men så är det inte. Det var ansträngt långt före hösten. Det var bara det att ingen frågade då.

– Ja, det började tidigare än så, säger Helén Eurenius och berättar att den stora förändringen kom som en effekt av det som hände 8-åriga Yara i Karlskrona.

Hon var flickan som blev mördad hemma hos sin morbror och hans fru. Hösten 2014 kom en ny lag till följd av händelsen. Alla orosanmälningar om barn ska tas itu med samma dag och utan undantag ska socialtjänsten göra en utredning.

Redan i slutet av 2014 märktes en Yara-effekt. I början av 2015 hade orosanmälningarna i Östersunds kommun fördubblats på ett år. Berg, som är den enda kommun i länet som anmält sig själv till Ivo, har gjort det av bland annat detta skäl. De hinner inte med anmälningarna samma dag.

– Det är bra att lagstiftningen skärps men verksamheten hinner inte alltid matcha, säger Helén Eurenius och förklarar att enheten där lämpliga familjehem utreds behöver bli dubbelt så stor.

Också den familj som kanske kommer att förlora vårdnaden om sitt barn behöver utredas. Utredningshemmet Ankaret i Torvalla har varit överbelagt under året. Samma sak med andra boenden som kommunen har. Såväl för ungdomar som äldre. När de egna platserna tagit slut har externa placeringar köpts upp och det gör allt dyrare.

– Folk mår sämre. Missbruket har ökat och det har kommit in tyngre droger. Våra ärenden är mer komplexa och varar längre. De sju dyraste placeringarna kostade 12,8 miljoner kronor, säger Helén Eurenius.

Underskottet på 22 miljoner kronor förklarar hon med externa placeringar som gjorts under året. Så länge inte fler än 125 personer under året behöver tas om hand håller budgeten i Östersund. Det var 149.

– Och när vi placerar barn vet vi att det är en kostnad som kommer att följa med länge. En 2-åring kanske kommer att bo hos en familj i 16 år.

Socialtjänsten har vid sidan om detta ökat stort inom området Integration. 2015 öppnade åtta nya hvb-hem. Nästa år ska ännu fler ensamkommande få plats. Var de ska bo är det ännu ingen som vet.

Bortsett från att alla kostnader kring dessa ungdomar betalas av staten, går det inte att jämföra trycket på denna del av socialtjänsten med det som handlar om utredningarna kring barn och rädslan för ett nytt Yara-fall, menar Helén Eurenius.

– Det ena handlar om ett avtal med Migrationsverket och det är en positiv händelse i sig. Det handlar om att hitta lokaler, personal och sängar. Bakom det andra ligger det en farhåga. Den är direkt kopplad till lagstiftningen.

Allt arbete kring de ensamkommande betalas av staten, men kommunerna har ändå svårt att få jobbet gjort på grund av bristen på socialsekreterare. Varje ensamkommande ska utredas, följas upp och hanteras på samma sätt som om det var en svensk som var placerad.

Bräcke och Strömsund ingår i en rapport där 43 av 50 tillfrågade kommuner larmar om att de inte hinner följa upp placeringarna på hvb-hemmen. Hälften hinner inte träffa ungdomarna vid utredningarna.

Eftersom alla kommuner är i samma pressade läge har det kommit förslag om att lätta på reglerna. För att göra byråkratin mindre så att socialtjänsterna hinner mer. Helén Eurenius är tveksam.

– Jag vill inte att kraven ska mildras så att det blir sämre för individen. Det finns ju en anledning till att man har infört de krav vi har i dag.

Hon sammanfattar socialtjänstens sits inför nytt år med att verksamheten har hittat en ny vardag med ett helt annat pressat läge.

– Det är det nya vanliga. Många kommuner har landat i det och i att planering äts upp av det som händer här och nu.

Följ nyhetsflödet och få pushnotiser om viktiga händelser från ditt närområde. Ladda ner ÖP:s nya app här, till Iphone eller till Android.

Läs också:

Hårt tryck på socialtjänsten i Östersund

Många slutar i Härjedalen

”Det kan upplevas som en kris men det stärker oss

Fler ensamkommande väntas under 2016

Bergs kommun kritiseras av Inspektionen för vård och omsorg

Bergs kommun anmäler sig själv

Annons
Annons
Annons