Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

”Så länge det är olönsamt bygger vi inte”

+
Läs senare
/

Statkrafts tvärnit har väckt frågan om det är slut på utbyggnaden av vindkraft nu.

– Inte för oss. Vi har inte gett upp ännu, säger Annette Eriksson, vd för Vasavind som har tillstånd att bygga 150 snurror i Dählieskogen.

I april var regeringens vindkraftsamordnare, Lars Thomsson, på besök i Östersund. Han sa att han var mycket förvånad över att vindkraftsutbyggnaden inte hade slagit av på takten mer än den hade gjort. Med tanke på det låga elpriset.

En dryg månad senare kom beskedet som gav honom rätt. Norska statens bolag Statkraft förklarar att man backar från det stora Fosen-projektet norr om Trondheim.

Beskedet innebar ingen förändring av det som redan gällde för Statkrafts och SCA:s parker i Östjämtland. För trots att tillstånd finns för fler parker än de fyra som redan byggts, har det länge stått klart att det dröjer innan det blir investeringsbeslut för Bodhögarna och Björkvattnet, säger Gunilla Lundén, Statkraft.

– Så länge det är olönsamt kommer vi inte att börja bygga.

Men vad säger andra? Är det slut nu?

Magnus Thorstensson är elmarknadsanalytiker vid Svensk Energi. Han förklarar det låga energipriset med att flera faktorer tillsammans drar ned priset.

– Vi har fortfarande kvar efterdyningar av finanskrisen. Det är låg efterfrågan på el från industrin. Sedan påverkas priset av att det nu finns en ny utvinningsmetod av olja och gas i USA, frackingen. Fast det inte direkt har med el att göra, påverkar det elpriset att oljan har blivit billigare.

Slutligen pressas elpriset av systemet med elcertifikat i Sverige som är till för att stimulera förnybar el, menar Magnus Thorstensson.

Tillsammans gör allt detta att elpriset sjunker ännu mer när ännu mer el produceras, fortsätter han.

– Alla kannibaliserar på sig själva när de bygger ut eftersom det blir ännu mer olönsamt för dem som redan är inne i systemet, säger han.

Detta har fått företrädare för vindkraftbranschen att debattera mot ökad utbyggnad, hur konstigt det än låter. Men Vasavinds vd Annette Eriksson tror att det blir en förändring i höst. Regeringen har lämnat en proposition om att finansiera en höjd kvot för förnybart, från 25 TWh till 30 TWh till 2020. Då borde också elcertifikatpriserna gå upp, menar hon.

– Vi skulle redan ha tagit investeringsbeslut om att bygga i Jämtland men vi avvaktar tills i höst när riksdagen ska rösta, säger hon.

Vasavind ägs av engelska pensionsbolag, HgCapital, och det är deras pengar som ska investeras i 150 vindkraftverk, bland annat i de skogar där Björn Dählie fick tillstånd. Det är parkerna Åskälen-Östersåsen, Raftsjöhöjden och Munkflohögen. För att göra lönsamheten bättre har också nya tillstånd getts till att bygga verken 30 meter högre än planerat, 180 meter. Ändå räcker inte det.

– Just nu är priset för lågt men det kan ändras. Kärnkraften kan börja avvecklas. Förhoppningsvis tar vi beslut i september, säger Annette Eriksson och berättar att Raftsjöhöjdens 23 verk står först på tur.

Magnus Thorstensson menar att höjda kvoter är ett sätt att ”sabba lönsamheten ännu mer” för elproducenterna eftersom det kommer in ännu mer el i systemet.

– Det är svårt att sia om framtiden. Det har aldrig varit så rörigt som nu, säger han.

Annons
Annons
Annons
Detta är en annons