Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Sånt som man gör när man är nykär"

/
  • En vanlig syn, Lasse och Anna i arbetskläder på
  • Anna och Lasse träffades i början av nittiotalet och de är varandras stöttepelare i mycket i livet.– I bland behövs inte mer än en blick från Lasse för att jag ska förstå vad han tänker på, säger Anna.
  • Något som inte alls är ovanligt är att Anna och Lasse Ivarsson tar sig tiden att lyssna på vad sina stamgäster har att förmedla i berättelser och upplevelser. – Vi har varit med om lyckliga och olyckliga stunder med våra stamgäster. Vissa har man följt länge och sedan får man reda på att de tagit sina liv, då är det svårt att inte bli berörd, berättar Anna.

Har de inte serverat dig en hamburgare eller två så har de gjort det till någon du känner. Paret Lasse och Anna Ivarsson är två välkända personer i restaurangbranschen.

– Vi har haft folk här sen de var små barn och nu i dag kommer de förbi med egna barn, säger Anna Ivarsson, en av de två som äger och driver 11:ans grill Sibylla.

Annons

Det var Lasses mamma Sonja som började med 11:ans grill Sibylla, som han sedan tog över 1988. Då var grillen enbart ett litet gatukök på 30 kvadratmeter. Sedan dess har "Elvans", som det kallas av gästerna, utvidgats både i utrymme och koncept.

– Jag kom inte in i bilden förrän 1990 då jag och Lasse träffades. Då började jag med att hjälpa till vid stängning och bokföring, sånt som man gör när man är nykär, säger Anna.

Det är inte ovanligt att gäster undrar hur det fungerar att jobba tillsammans, något som de båda har ett enkelt svar på: de skiljer på jobb och fritid.

– Vi har växt ihop, vi är som en person. Sedan är vi väldigt ödmjuka mot varandra och när vi väl blir osams så gäller det att vi snabbt reder ut det, går vidare och undviker att vara långsura, säger Anna.

– Sedan så gillar vi samma saker – mat, resor, musik, att vara på sjön och att pyssla hemmavid, fyller Lasse in.

Genom åren har det kommit och gått många gäster på Elvans. Allt från lokala invånare till kändisar.

– En dag kom det in en man som beställde två korvar i ett bröd med enbart stark senap på. Jag tyckte mig känna igen honom men kunde inte komma på vem det var. När korvarna väl var klara så ropade vi ut "två korvar med stark senap" men fick inget svar. Andra gången vi ropar så får hörs ett "aj aj kapten" och mannen tar emot sin måltid. Det visade sig senare vara Peter Stormare, säger Lasse med ett skratt.

Men det är inte bara Lasse som har svårt för att minnas vilka kändisarna är. En annan anställd på Elvans hade Shirley Clamp som gäst men kunde inte placera varför hon tyckte sig känna igen henne så mycket.

– Hon blev till slut tvungen att fråga "har inte du varit tillsammans med min kusin?", berättar Anna.

Men några som de inte har lika svårt för att minnas är alla stamgäster, de som de själva anser gör mest avtryck i deras arbete. Vissa gäster har de sett växa upp från att de knappt kunde gå själva till att de nu kommer in med egna barn.

– Vi hade en herre som kom in varje dag och hade ofta med sig fikabröd till oss då han visste att vi sällan hinner med att äta. Han kunde ibland säga "jag kommer inte i morgon, men i övermorgon så kommer jag in igen", men en dag så kom han inte alls och detta utan att meddela det. Vi väntade, det gick flera dagar, och då blir det lite som en social inrättning. Vi sökte på hans namn på nätet och det visade sig då genom op.se att han blivit mördad, säger Lasse.

– När en person sitter här varje dag så blir de en del av vår lilla Sibyllafamilj, fyller Anna in.

När det gäller anställda på Elvans är det många som ingått i den Sibyllafamiljen. Ett smärtsamt minne rörande just anställda, speciellt för Lasse, är då hans mor Sonja Ivarsson gick bort 2000.

– Morsan var här tidigt en lördag morgon. Jag ringde henne för att kolla vad hon gjorde och hon berättade att hon var på jobbet för att koka kaffe till de anställda. Fyra timmar senare var hon död, säger Lasse.

Hennes bortgång tog hårt på alla anställda så Elvans stängde ner verksamheten i några dagar. Och den dagbok de förde på den tiden, där de skrev ned allt som rörde dagarna på Elvans, slutade de med. Det blev för tufft för dem alla att det stod om hennes bortgång där.

– Vi kanske ses som Elvans nu, men hon var Elvans på den tiden. För vår del var hon ett enormt stöd ända in i det sista, säger Anna.

Anna och Lasse har många berättelser att förmedla, men några sticker ut ur mängden. Bland annat den gången för några år sedan då alla Sibylla i Sverige skulle sälja korv för en krona styck på Sibylladagen.

– Vi hade kö härifrån upp till Rådhusgatan från det att vi öppnade tills att vi stängde. Och vi vann tävlingen, vi i vårt lilla kök, säger Anna och fortsätter: detta var på den tiden då vi fortfarande var ett litet kök.

De sålde 1770 korvar den dagen och de båda intygar på att det var en häftig upplevelse, en upplevelse som de kanske gick back ekonomiskt med men gav otroligt med PR.

Hur mycket från er egna meny äter ni själva?

– När man står och jobbar med mat så blir man mest bara törstig så vi dricker ofantligt mycket vatten och kaffe. Det är när man sätter sig i bilen på väg hem som man inser hur hungrig man egentligen är, säger Anna.

– Vi lagar alltid mat från grunden hemma. Visst kan vi vara trötta när vi kommer hem, men vi gör alltid mat och på helgerna ägnar vi en hel del åt just matlagning, fortsätter Anna.

Tre barn, arbetet och allt pyssel hemmavid – är ni supermänniskor?

– Haha, nej absolut inte, men vi har så kul på jobbet och får så mycket positiv energi av alla gäster att det är det som gör att vi klarar av allt, säger Anna.

Detta är en artikel från 100% Östersund

Annons
Annons