Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Forskningsteam märker ripor i Blåsjön

/

Innan hon startade fanns ingen forskning på fjällripa i Sverige. Just nu befinner sig Maria Hörnell Willebrand och hennes forskningsteam i Blåsjön för att märka fjällripor med radiosändare.

Annons

Hon har gjort flera forskningsprojekt på ripor sedan 1992. Det senaste, "Fjällripan, en art som försvinner?", har pågått sedan april och beräknas vara klart 2014.

Utöver det koordinerar Maria Hörnell Willebrand all inventering av ripa i Sverige. Inventeringarna görs åt länsstyrelsen före jaktstart varje år för att veta hur mycket dal- och fjällripa som finns.

Just nu befinner hon sig därför i Stora Blåsjön med sitt team för att märka kycklingar. Fältarbetet har hon hjälpt med och beror på säsong. På sommaren märker de kycklingar med radiosändare för att se hur långt det sprider sig. På vintern märker de vuxna fåglar genom att fånga dem med burar eller med strålkastare och håv på nätterna. De radiomärkta riporna följs sedan under hela året.

– Vi tar bland annat reda på var fjällripan är under olika perioder av året, vart och hur långt de flyttar och vad de dör av, säger Maria.

Forskningsprojektet går ut på att se om fjällripan kan förvaltas på samma sätt som man förvaltar dalripa eller om man måste ha en artspecifik förvaltning.

– I snitt skjuts cirka 1,5 dalripa per jägare och dag vilket är oberoende av hur mycket fåglar som finns. Därmed speglar inte avskjutningsstatistiken hur mycket ripa som finns utan mer hur många jägare som jagar. Det skjuts relativt få fjällripor då de inte trycker framför hunden som dalriporna gör, säger Maria och avslutar med en uppmaning:

– Vi är tacksamma om de som skjuter en fjällripa i norra Jämtland och södra Västerbotten hör av sig till oss. Vi vill väga, mäta och ålders- och könsbestämma dem, det är en viktig datapunkt i forskningen.

Projektet genomförs i samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och högskolan i Hedmark, Norge. Projektet finansieras av Naturvårdsverkets viltvårdsfond och Svenska Jägareförbundets forskningstjuga.

Annons
Annons
Annons