Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konsten att jämföra kulturäpplen och sportpäron

/

När det gäller sport halar Östersund fram Stora Plånboken.
Det är ett politiskt val, inga hemligheter, öppet redovisat. Och inget som oppositionen tycks ha några invändningar mot heller.

Annons

• Luleå satsar på kultur. Den socialdemokratiska kommunledningen där fick överväldigande politisk enighet bakom förslaget att bygga ett nytt kulturhus för 300 miljoner kronor. Huset som stod klart 2007 är en succé.

• Östersund satsar på sport. Här har de styrande socialdemokraterna fått med sig oppositionen på att bygga en idrottsarena för nästan lika mycket - 260 miljoner. Det enda man bråkar om här är var arenan ska byggas och hur den ska utformas.

• Inför valet 2010 frågade jag kommunalrådet AnnSofie Andersson (S) varför kommunen inte skjuter till mer än dryga 10 000 kronor till lokala entusiaster som arrangerade en unik filmfestival i Östersund i november 2010:

– Det är vår normala nivå på ekonomiskt stöd till mindre föreningar och arrangörer svarade hon - förvisso helt korrekt.

På följdfrågan om inte kommunledningen har någon extra pott för särskilda arrangemang svarade AnnSofie lika korrekt:

– Jo, kommunens policy är att ge större bidrag om det gäller SM, EM eller VM

Sport, alltså.

Då halar Östersund fram Stora Plånboken.

Det är ett politiskt val, inga hemligheter, öppet redovisat. Och inget som oppositionen tycks ha några invändningar mot heller.

Östersund fördelar sina löpande bidrag till verksamhet inom kultur respektive idrott med relationen 40-60.

Det framgår av siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB) vilket också är den måttstock som kommunens tjänstemän hänvisar till. Ska man vara noga är siffrorna 43 procent till kultur och 57 procent till idrott/fritid.

Nu stundar dessutom en jättelik investering i en sportarena för 260 miljoner kronor, kanske mer. Luttrade och möjligen cyniska bedömare utgår från att det kan bli både 300 eller 400 miljoner i slutändan - så som alla jättebyggen har en tendens att göra - kulturhus också...

Så vad är problemet med det? Vi har snö, då kan det synas rimligt att satsa stort på skidskytte och skidstadion. TV-bolagen kommer från halva Europa för att följa Anna-Carin, Helena och de andra.

Hockeyn har i åratal fått hanka sig i fram i provisoriska ishallar. Bandyn är hänvisad till att både träna och spela seriematcher utomhus - på naturis – ett vågspel varje vinter. Ska inte de ha rimliga förhållanden? Jo, givetvis.

Å andra sidan – när Sveriges ledande folkmusiker Ale Möller i höstas åkte på julturné i hela Sverige fyllde han välbyggda konserthallar från Skåne till Luleå – men i Östersund hänvisades hans "Jul i folkton" till att spela i Sporthallen.

Alla som varit där inser vad det innebär för ljudkvaliteten. Ungefär som att spela på naturis. Och ändå var det utsålt.

Östersunds ledande politiker svarar då att Lasse Winnerbäck minsann funkar bra i ishallar.

Fast andra sidan av det myntet är att Norrlandsoperan inte ens kan framträda i Östersund. Den får inte plats i en lokal som Storsjöteatern, som både är för liten och inte heller byggd för musik - och en sådan ensemble kan man faktiskt inte erbjuda att spela i Sporthallen, där går gränsen.

Men, säger nu Vän Av ordning – det är orättvist att jämföra kommunens fördelning mellan kultur och idrott utan att räkna in landstingets och statens stöd till kulturen.

Är det inte så att kulturen får mångmiljonbelopp därifrån, medan landstinget inte betalar mer för idrotten än de miljoner det kostar att laga utslitna idrottsknän eller att plåstra om turisternas benbrott från Åre?

Jo, till viss del stämmer det. Men jämförelsen är svår att göra – för vad är kultur och vad är idrott när man synar de stora kostnaderna?

Om exempelvis länsbiblioteket är en kulturpost – i vilken kategori ska man då placera Storsjöbadet? För att nu ta två rejält tunga utgiftsposter.

Utövar badbesökare idrott om de längdsimmar, men inte om de åker i vattenrutschen eller plaskar i barnbassängen?

Utövar biblans besökare kultur om de lånar en bok, men inte om de läser en dagstidning? De kanske läser sportsidorna eller lånar exempelvis Patrik Sjöbergs självbiografi – är det kulturutövande?

Vidare – landstingets kostnad för Länskulturen är 33 miljoner. Men eftersom de pengarna kommer ur landstingsskatten har politikerna - helt rimligt - sagt att länskulturens utbud till minst 50 procent ska komma andra länsbor än Östersunds invånare till del.

Därför reser Friteatern, Pentafoglio, barnteater, Monica Törnell och andra flitigt till en rad små och stora orter runtom i länet, självklart drar det resekostnader, ibland övernattningar.

Får alltså Östersundarna kultur av landstinget för kanske 15 miljoner om året? Ingen kan riktigt säga. I de pengarna ingår också de hyror på nästan två miljoner som Länskulturen betalar för att finnas i Folkets Hus.

Summan av dessa resonemang är att det är kinkigt att jämföra kultur och idrott och a) säga exakt vad som är vad, samt b) säga hur mycket det ena och andra får av skattemedel.

Länskulturen får ytterligare 33 miljoner av kulturrådet, å andra sidan får länsidrotten ett antal miljoner av Svenska Spel, pengar som ramlar in både från östersundstravet, Tipsextra och alla andra spelformer.

Och för att riktigt krångla till saken har vi alltmer sponsring - bara skidskyttet drar in miljoner i TV-rättigheter och reklam.

Eftersom tyska TV-tittare i livesändning vill se om deras hjältar ska spöa Anna-Carin och Helena så är Östersunds skidstadion nedlusad med reklamskyltar för Ruhrgas och andra multiföretag när det är tävlingsdags.

Också för kulturen spelar sponsring från näringslivet allt större roll.

Även om Färgfabriken Norr nu tagit ner skylten så är den ekonomiska basen för Färgfabriken det Beckerska imperiet, utställningshallen på Liljeholmen i Stockholm är inrymd i den tidigare färgfabriken och Stiftelsen Färgfabrikens ordförande är arvtagerska i Beckersimperiet.

Just Färgfabriken har å andra sidan visat sig vara en hejare på att kvittera ut stora statliga stödposter från Kulturrådet. Kommunicerande kärl, således.

Här intill presenterar vi några staplar med olika kostnader för att försöka reda ut ungefär hur de ser ut.

Men hur vi än ställer upp dessa siffror kommer man att kunna invända att vi glömt något, felaktigt värderat någon post eller orättvist jämför äpplen med päron.

Två fruktträd, men samma trädgård, skulle man kunna säga.

Så vilket av dem ger mest frukt och vilket får bäst jordmån? Fruktsorten är förvisso en smaksak, där det dock är lätt att uppfatta saken som att de ledande politikerna fördrar sportpäron före kulturäpplen.

Eller inte.

Och vad är det som ger effekt?

För att återknyta till jämförelsen mellan Luleå och Östersund kan man minnas att Luleå har ett hockeylag på nationell elitnivå, medan ÖIK spelar ett par divisioner lägre ned.

Slutsatsen av detta kan vara a) att det inte är lönt att bygga en ishall för 260 miljoner för ett lag som ändå inte kommer någon vart eller b) att endast en ny hall gör det möjligt att kliva högre i seriesystemet.

Och - förstås - att en ishall är bra för folkhälsan och ungdomens fostran.

Precis som den vedertagna uppfattningen att det är den svenska kultur- och musikskolan som fostrade det svenska popundret - allt från Roxette och Cardigans till Robyn och Europe.

För att inte tala om Annika Norlin eller raden av klassiska proffsmusiker som idag är verksamma både inom landet och utomlands.

Och att vi alla mår bra av kultur.

Annons
Annons
Annons