Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är vi lika galna som amerikanerna?

KRÖNIKA: Kristian Ekenberg om ett eventuellt motgift i faktaresistensens tid.

Annons

En galen tid analyseras sönder just nu. Jag tänkte skriva obduceras, men den galna tiden är i högsta grad levande, och de analytiska ingreppen kan snarare liknas vid canceroperationer på en sprittande kropp som gör allt för att lämna operationsbordet och den opålitliga expertis som utför operationen.

En av de mer läsvärda analyserna just nu publiceras i septembernumret av tidskriften Atlantic Monthly, där skribenten Kurt Andersen argumenterar för att detta galna ögonblick i världshistorien inte är ett nytt fenomen, utan bara toppen av ett berg som alltid har stått i mitten av den amerikanska kontinenten.

Han medger att denna era av post-truth, faktaresistens, alternativa fakta och filterbubblor är världsomspännande, men menar att Amerika är farsotens epicentrum och att Donald Trump bara är den senaste som kravlat upp på toppen av detta berg.

”Fantasyland”, kallar Kurt Andersen USA för, och skriver:

”Det amerikanska experimentet, det ursprungliga förkroppsligandet av upplysningens idéer om intellektuell frihet, där varje individ får tro på vad hon vill, har metastaserat bortom all kontroll.”

Läs mer: Fler krönikor och kommentarer av Kristian Ekenberg

Andersen skriver att Amerika är ett land byggt av drömmare, som sökte sig till den nya världen för bland annat den fria tron, ett land som är rikast i världen och där amerikansk exceptionalism har fått folket att tro att de är skapelsens krona, med rätt att unna sig allt och lite till. Även sina egna sanningar. I en mix av extrem religiositet, extrem individualism, Hollywoods fantasimaskin, postmodernism, 1960-talets auktoritetsslakt och den digitala tidsåldern finns receptet till dagens tidsanda.

Finns det ett motgift? Kanske.

En fråga som infinner sig efter att ha läst Andersens essä är: Vilken ursäkt har vi i Sverige?

Ett land som knappast kan påstås vara byggt av drömmare, där rationalitet har varit en dygd, sekularisering norm och där ordet ”lagom” har blivit vår senaste exportsuccé som fyller bokhyllorna i den anglosaxiska världen med ett budskap om ett mer måttfullt liv.

För det är knappast så att Sverige är fredat från det Fantasyland som Kurt Andersen hittar i USA. Även här sprids vidskepelse, hemsnickrade sanningar, konspirationsteorier och vaccinmotstånd, och vi är inte mycket bättre än amerikaner när det kommer till att förväxla sentensen om att alla har rätt till sin åsikt med att alla får ha sina egna fakta.

En obehaglig, smygande misstanke är att det rationella, förnuftiga och framstegsivrande Sverige bara har varit en parentes, en modernismens glödlampa som nu har börjat blinka oroväckande och som mycket väl kan slockna.

Finns det ett motgift? Kanske. För även om vi svenskar sedan decennier tillbaka har stått först i McDonalds-kön och knarkat allt från det stora landet i väst, från maträtter till popkultur, har vi hela tiden gjort det med en snobbigt rynkad näsa. Amerikanerna har setts som vulgära och obildade – om än med goda hamburgare.

Sväljer vi det Fantasyland som Kurt Andersen skriver om är vi inte ett dugg bättre.

Annons
Annons
Annons