Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att komma tillbaka till Jämtland blev inte som Isabelle Pedersen tänkt sig - "Drömmen är att hitta rätt format för den här stan"

Kreatören, eller för att använda det utslitna ordet mångsysslaren, Isabelle Pedersen, är P4- toppens nya programledare på Radio Jämtland. Dessutom är hon nyligen återflyttad till länet. Men att komma hem blev inte som hon tänkt sig.

Annons

Isabelle Pedersen flyttade hem till Jämtland efter 11 år i Stockholm.

Hon är uppvuxen i Brunflo men lämnade Jämtland som 16-åring. Stockholm var hennes bas i 15 år. Nu är hon tillbaka i länet. Hon är utbildad webbkommunikatör, har

arbetat som musikalartist, museibiträde, på tapetfabrik, med fotografi och driver en pastellig blogg. Hon är en pensel som fungerar i många färgburkar. Skrivande, fotande och sjungande. Alltid med kopplingen till det estetiska.

Hon har alltid haft sången med sig och det var nog där hennes skapande började, tror hon. Det blev också ett av hennes första jobb. Som frilansande musikalartist försörjde hon sig genom att spela på teatrar och färjor.

– Men det är ju inte ett supersäkert sätt att överleva, menar hon.

Bloggen startades när hon frilansade som artist och turnérade mycket. Då var det främst för att familj och vänner skulle kunna följa med på distans. Sedan dess har det mynnat ut i en livsstilsblogg med tusentals läsare. Med bloggen växte fotograferandet som intresse och hon ville inte längre fortsätta som artist. Men fotografin som yrke var nästan lika osäker tillvaro. Istället gick Isabelle och utbildade sig inom kommunikation och webb.

– Kanske var det fegt, för jag ville nog bli journalist, men där finns det inte jobb. Inte i Jämtland i alla fall.

Det är ett återkommande tema i Isabelle Pedersens liv: vad är värt att premiera högst: är det drivkraften eller är det jobben som finns. I perioder har hon varit anställd men långa stunder har hon också skapat jobben själv.

– Jag är ju och har ju alltid varit en kreativ person åt alla håll. Jag har lyckats kombinera alla delarna, för det mesta.

För sex år sedan uppträdde hon med Östersundsrevyn och provsmakade på Jämtland i vuxen ålder.

– Jag var helt enkelt lite taggad på att bo här. Få komma hem och leva här. Det var också nervöst att vara med i revyn för jag är inte den komiska skådisen, jag sjunger och dansar mest. Men det gick ju bra.

Smakprovet på länet gav mersmak, men Isabelle återvände till Stockholm. Det fortsatte vara hennes bas i flera år. Först i vintras gick äntligen flyttlasset. Ett pensionat blev anledning nog till att lämna huvudstaden. En lägenhet köptes i Östersund och hon skulle bli pensionatsvärd och få ta över ett litet hotell. Men så blev det inte. Kontraktet bröts i allra sista stund.

– Jag blev så besviken. Vad skulle vi nu göra?

Att komma tillbaka till Jämtland blev inte som hon tänkt. Istället för pensionatet har hon sommarjobbat på Jamtli och fortsatt med frilanslivet som kommunikatör och copyrighter fullt ut. Men så kom ett glatt samtal. Radio Jämtland ville göra en intervju.

– Jag sa blankt nej. Inte ville jag bli intervjuad. Mitt liv var just då inget som jag tänkt, jag hade inte hade något på gång och jag hade minsann inget att prata om.

Men så visade det sig att det handlade om en arbetsintervju. I höst har hon så gjort premiär som P4-toppens programledare. Musiken har hon haft med sig länge, men sedan hon avslutat musikalkarriären har det dock varit lugnt för Isabelles egna stämband. Hon har mer och mer dragit sig från det musikaliska.

– Men senaste halvåret har det dragit i mig. Vad ska jag göra?

Tajmingen kunde inte bli bättre. Visserligen är det nytt sätt att jobba med musik och ett litet jobb som inte fyller veckans alla dagar. Isabelle har fortsatt pendla till Stockholm för jobb och hon känner att hon inte riktigt landat.

– Det är inte hållbart att flänga så som jag gjort. Jag behöver komma in i stan igen. Jag vill trivas och ha ett sammanhang. Jag har varit 11 år från stan och inte haft vansinnig koll.

Men samtidigt som det är panikkänslor som fyller Isabelle av att inte hitta sammanhang och yrkessäkerhet i Jämtland så är hon lugn.

– Det känns som att jag kan tagga ner, nu har jag tid. Jag kan fokusera på radion och landa i vad jag vill mer.

För det är svårt att hitta jobb här, menar hon. Ett enda kommunikatörsjobb har varit ute på annons senaste månaden. Att skriva, fota och hålla på med musik är målet, men när utbudet och drivkraften är annan är hon villig att göra annat. Men målet är att kunna arbeta med något kreativt.

– Drömmen är att hitta rätt format för den här stan.

För några år sedan spelade Isabelle i Östersundsrevyn.

Som frilansande fotograf, kommunikatör och musikalartist har hon lärt sig både fördelar och nackdelar med att inte vara anställd.

– Det är mysigt att ha eget. Jag är lite less på att vara frilans, men det känns också optimalt att kunna styra sin tid. Frilans är ju dock uppbyggt så det blir mer jobb. Fastän man jobbar hemifrån så blir arbetsbördan större och gränserna suddas ut. Jag är desutom en social person och arbetet är väldigt ensamt.

Hon gick från att ha grunden lagd till att få mattan undandragen när hon skulle landa i länet igen. Visserligen har hon fortfarande tak över huvudet och med sysselsättning, men det där andra då?

– Vi hade tänkt flytta hit för pensionatet men när det föll framstupa så föll allt. Nu äntligen börjar jag landa i att det kommer lösa sig. Vi har jobb. Vi bara kanske inte är på drömplatserna än.

Men fortfarande är det något som fattas henne. Att komma hem till uppväxten, till det man längtat så länge till, blev osäkert på ett annat plan också.

– Vi är tillbaka i stan, men det är svårt. Sist jag levde här var jag 18 år och då var allt jag ville var att åka härifrån.

Nu är hon tillbaka 15 år senare och bara vill "kräkas" på urban norm.

– Vissa dagar vill lilla Isabelle iväg till Stockholm. Men jag vill ju vara här egentligen. Jag vill bara kunna vara här. Jag är så trött på urban norm. Hela den här tanken om att för att man ska bli nåt ska man till stan: det suger. Nu har jag flyttat tillbaka och det känns som att det händer inget. Hur beter jag mig nu?

Hon har under åren i Stockholm trivts bra där, kännt behovet av en lugnare tillvaro. Men främst har det handlat om förändring. Nu är hon i en ny stad, där gamla vänner är som främlingar. Men hon har blivit förvarnad.

– Kompisar har sagt att det tar längre tid att komma in än man tror. De har sagt att första året jättejobbigt. Och det är klart att det är kännbart och en förändring när man har 30 kompisar i Stockholm och två i Östersund.

Och människor rör sig i sina klickar. Många har barn i Isabelles umgängeskrets och det skapar andra liv.

– Det är ju självklart: det blir en vardag överallt. Det var ju svårt att komma in i Stockholm men det är också svårt att komma in här.

När hon bodde här en period för Östersundsrevyn landade hon i ensemblen och hade sitt sammanhang där.

–Det är fint att komma hem till Jämtland men det är inte bara jättehärligt, dock ser jag positivt på framtiden, konstaterar hon.

På fredagarna hörs Isabelle Pedersen i P4-toppen i radio Jämtland.

Isabelle driver en pastellig blogg, är P4-toppens nya programledare och även före detta musikalartist.

Annons
Annons
Annons