Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En käftsmäll mot historien

/
  • New York är nästa anhalt för härkestipendiaten Kristina Bength vars fascinerande utställning på Ahlbergshallen visar akvareller av ett slag som akvareller sällan får vara.
  • På Galleri Remi visar Åsa Hällgren Lif färgstarka målningar som växlar mellan det helt abstrakta, det avbildande och även något som kan sägas ligga lite mitt emellan.
  • Uppkäftiga blommor i hårt uppdrivna färger finns det gott om på Gustav Retslers målningar i akryl och tusch som nu visas på Lars Bolin Gallery.

Lokal popkonst, avancerade akvareller och ett måleri som hämtat inspiration i fjärran länder. Så kan man sammanfatta 2013 års första stora vernissagehelg.

Annons

Ahlbergshallen:

Kristina Bength fick 2011 Härke-stipendiet. I priset ingår en utställning på Ahlbergshallen och den hade vernissage i lördags. I arkivets veck är utställningen döpt till. Det är en på alla sätt helt fascinerande utställning med akvareller av ett slag som akvareller sällan får vara.

Kristina Bength ägnar sig åt akvarelltekniken på ett djupare plan. I akvarellen utforskar hon sin omvärld och sin historia. Ofta får akvarellerna med utgångspunkt från äldre och nyare fotografier med ljus och skuggor bygga upp bilder som ligger originalfotografiet nära. Här finns riktigt stora akvareller från Frösö sjukhus som vem som helst vid en ytlig blick skulle påstå är ett svartvitt fotografi.

En serie döpt till Att dölja för att låta det dolda synas som består av fem stora akvareller i den övre salen är ett intimt utforskande av hur man på slutet av 1800-talet på ett mentalsjukhus i Paris fotograferade hysterikor, kvinnor i sängar. Dessa akvareller visar ljus och skuggor i form av lakan som vridna runt en kropp. Lika skickligt som en Yrjö Edelmann gör med sina papper avbilda Kristina lakan så att de nästan blir som topografiska kartor. De stora målningarna tränger sig på betraktaren, tvingar fram ett ställningstagande och imponerar i sin lura ögat-teknik.

Andra målningar visar en sjukhussal och delar av hus som verkar vara under rivning.

Det sätt som akvarellen används för att fånga upp delar av mentalvårdshistoria och byggnadsminnen är gripande. Och i sin enorma tekniska skicklighet blir resultatet något väldigt speciellt . Akvarellerna fångar mig som betraktare på ett helt annat sätt än om detta varit en fotoutställning med samma motiv. Det är inget insmickrande, inget inställsamt, snarast väldigt rakt på och snarare en slags käftsmäll direkt mot historien – Titta här! Så här har ni behandlat människor! Tro inte att ni är så mycket bättre i dag!. Jo, jag är väldigt, väldigt tagen och imponerad.

Alla som är intresserade av måleri bör snarast unna sig ett besök på Ahlbergshallen före den 3 februari. Detta är akvarellmåleri i en klass för sig. Och det är inget konstigt alls i att Kristina Bengths nästa utställning är i New York.

Galleri Remi:

På Galleri Remi hade man säsongspremiär i lördags för en utställning med måleri av Åsa Hällgren Lif. På galleriets väggar finns rader av målningar som inte minner så mycket om andra målningar. Åsa Hällgren Lif undviker i största mån att måla på duk. Hon målar hellre på plåt och det finns även någon målning på plexiglas. Några målningar på duk finns också.

Det är färgstarka målningar som växlar mellan det helt abstrakta, det avbildande och även något som kan sägas ligga lite mitt emellan. Flera målningar har drag av konst med rötter i fjärran länder. Här finns konst med inspiration både från Japan och arabisk konst. Men i ett antal målningar vävs på ett collageliknande sätt också in mönster som från äldre och nyare tapeter eller tyger.

För mig blir Åsas målningar lite ojämna. De målningar som innehåller figurer och då ofta på olika nivåer och mer eller mindre tydliga är de som når mig, som startar en kommunikation. Flera av dem har också inslag av sköna klara nattliga himlavalv med stjärnor och månar.

De målningar som är mer abstrakta och som litar på sina mönsterbilder eller färgkombinationer upplever jag inte alls på samma sätt. De faller egentligen ganska platt vid jämförelse med de övriga.

Åsa Hällgren Lif är en konstnär som vågar och vågar chansa ganska mycket utifrån sin egen erfarenhet av konst av alla de slag. Och i de fall hon landar rätt blir det en konst som inte liknar så mycket annat och till det bidrar dels plåten och dels hennes sätt att blanda in mönster och sagoliknande motiv, sagor av det slag man en gång kunde se i tjeckiska eller sovjetiska tecknade filmer.

Utställningen hänger kvar till den 6 februari.

Lars Bolin galley:

Popkonsten står kanske inte så stark i länet längre. Men om man just nu besöker Lars Bolin Gallery och utställningen Flower Show så visar Gustav Retsler upp sin alldeles egna flower power.

I typiska målningar i akryl och tusch dominerar blommor av olika slag mot ofta monokroma bakgrunder. Färgerna är sällan tillbakahållna utan ofta hårt uppdrivna för att verkligen synas och skrika ut. Även de blommor som skapats i gråskalor är lika uppkäftiga de.

Bakgrunderna är oftast vita men några har metallicfonder i koppar eller guld och där finns även mörkare. Bara några få har getts mer genomarbetade bakgrunder, någon har ett rutmönster, en annan helt psykedeliska bubblor likt de gamla discotekens oljelampor och en annan har fått lite naivistiska figurer. Och det är just dessa med andra bakgrunder som för mig blir måleri av ett annat slag än det rent dekorativa.

Mycket av popkonsten är i dag populär som rena inredningsdetaljer. Och många av Gustav Retslers stora blommor skulle fungera i vilket modernt rum som helst.

Men för att en utställning ska bli mer än konst som dekoration och inredning krävs något som utmanar ögat och betraktaren. Här finns det fröet i de tre målningar där bakgrunden också får vara med i leken. Det blir så mycket mer spännande och intressant då.

Men det är riktigt kul med en lokal genomförd popkonstnär 2013. Det hade jag inte väntat mig.

Utställningen hänger kvar på övervåningen i galleriet till på torsdag och sedan flyttar den ner en trappa och då lär inte alla målningar få plats. Utställningen är en del i Lars Bolin Gallerys satsning på lokala konstnärer som döpts till Turning Point

Annons
Annons
Annons