Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Ett berg, två utställningar

+
Läs senare
/
  • Personal från Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala gör den årliga mätningen av Kebnekaises sydtopp, som i genomsnitt har minskat med en meter per år de senaste 15 åren. Konstnären Hanna Ljungh filmade processen och ställer nu ut filmen på Anna Elle Gallery. Pressbild.   Hanna Ljungh
  • Konstnärsduon Bigert & Bergström slår in Kebnekaises sydtopp i en värmerepellerande filt för att förhindra smältningen. Pressbild.   Bigert & Bergström

Sveriges högsta berg krymper. Ett konstnärligt ingripande i händelseförloppet och en meditativ film är nu hörnstenarna i två separata, men ändå sammankopplade konstutställningar om Kebnekaises öde.

Sannolikheten för att tre konstnärer ska mötas av en slump på en bergstopp är inte jättehög. Men det var just vad som hände när Hanna Ljungh stötte ihop med konstnärsduon Bigert & Bergström på Kebnekaise förra året. Alla var de ute i samma syfte: att på olika sätt skildra hur Kebnekaises glaciärförsedda sydtopp smälter och riskerar att snart förlora sin status som Sveriges högsta berg. Med start den 16 januari ställer de ut resultaten av sina bergsexpeditioner på varsitt galleri i Stockholm.

Läs mer: Lars Ragnar Forssberg om att regeringen misslyckats med flyktingpolitiken

Under de senaste 15 åren har sydtoppen smält så mycket till följd av växthuseffekten, att nordtoppen snart är högre.

– Jag är fascinerad av vår relation till omgivningen, till exempel berg. Hur vi tar den för given och hur vi använder den. Det har vi alltid gjort, men nu är vi så effektiva och snabba att konsekvenserna blir så stora, säger Hanna Ljungh.

Ljungh som länge har arbetat med natur, tid och klimat som fond i sina verk, ställde sig på Kebnekaises nordtopp och filmade den smältande sydtoppen. Resultatet är en sex timmar lång film som i realtid visar slutmätningarna av berget under 2015.

– Jag vill att betraktaren ska få med sig tidsaspekten. En film på sex timmar är väldigt långt, men i geologiska termer är det ingenting. Det jag skildrar är ett eskalerande skeende som i betraktarens ögon är långsamt, säger hon.

Konstnärsduon Mats Bigert och Lars Bergström har tagit sig an bergets öde på ett annat sätt. De griper i stället in i själva skeendet genom att försöka rädda bergstoppen. Via fyra videomonitorer får utställningsbesökarna bevittna hur de sveper bergstoppen i en värmerepellerande räddningsfilt.…

– Det är ett sorgearbete, en meditation över en naturtillgång som försvinner framför våra ögon, där is och snö är ett utrotningshotat element, säger Mats Bigert.

De två verken har planerats separat och ställs ut på varsitt galleri. Men på berget samarbetade de två teamen med varandra och har även sett till att synka sina utställningar till samma datum. Nu hoppas konstnärerna att öka den allmänna förståelsen för vad som håller på att hända.

– Man ser den där gula toppen i det snöiga landskapet och vet att om det smälter bort får ingen se det i framtiden. Det är tragik, säger Lars Bergström. (TT)

Annons
Annons
Annons