Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finland är mer än Mumintrollet, Lordi och Arja Saijonmaa

I stället för Mumintrollet blir det modernister, designer och fotopionjärer. Att Finland fyller 100 år speglas i både böcker och flera stora utställningar i Sverige. Och när självständigheten firas är det med en mer mångfacetterad bild av grannlandet.

Annons

Finsk tango, klassisk musik och design – det är vad svenskar förknippar finskt kulturliv med. Och Mumintrollet så klart. När landet nu firar 100 år av självständighet står det i centrum för flera kultursatsningar i Sverige. Många nyanserar också bilden av det allvarsamma, naturälskande folket. Just så upplevs finländare nämligen, enligt en Novusundersökning som Finlandsinstitutet har låtit göra.

Claire Aho fotar Marimekko. Visas på Liljevalchs. Pressbild.

– Jag hoppas att fler får upp ögonen för nya företeelser i Finland, för det är ganska gamla markörer svenskar kommer att tänka på. Det är kul om det är något annat än bara Lordi och Arja Saijonmaa, även om det inte är något fel på dem, säger Anders Eriksson, institutets direktör.

Kulturevenemangen som uppmärksammar det finska jubileet är spridda över hela landet. Där finns hundratals regionala satsningar, särskilt i kommuner med många finlandssvenskar.

Både Nationalmuseum och Liljevalchs ställer ut finsk design. En hel del har hänt efter Marimekko, påpekar Anders Eriksson. Finlandsinstitutets fokus på mer moderna uttryck har lett till att man har samproducerat nycirkusen "Kinema" tillsammans med Riksteatern.

– Finland är ett av Europas ledande länder när det gäller nycirkus så med hjälp av det vill vi modernisera Finlandsbilden lite.

Temat för jubileumsåret i Finland är "tillsammans". Men landet har ett behov av att komma underfund med sin nationella identitet och ta itu med sin historia, ser Anders Eriksson. Det är också precis vad flera kvinnliga författare gör – vilket kommer att synas på bokmässan, där Finland är deltema.

– Historien är väldigt närvarande i finsk litteratur just nu. Flera kvinnliga författare breddar synen på Finlands krig. Sirpa Kähkönen har till exempel skrivit en trilogi om hemmafronten i sin hemstad, som handlar om kvinnor och barnen under kriget, säger Anders Eriksson och nämner även Katja Kettu – båda kommer till bokmässan.

I litteraturen lagom till jubileumsåret syns också en annan jubilar: marskalken Carl Gustaf Emil Mannerheim. I år var det 150 år sedan han föddes, och Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet, tar ett helhetsgrepp kring den omstridde överbefälhavaren i sin nya bok "Gustaf Mannerheim – aristokrat i vadmal".

– Han var en central aktör i Finlands självständighet, även om det inte var främst i hans tankar, det var snarare kampen mot bolsjevikerna.

I nycirkusen

Mannerheim spelade en central roll för finsk säkerhetspolitik under ödesåren 1917–1919 och 1931–1946. Hans val är enligt Henrik Meinander fortfarande kontroversiella, men han hindrade Finland från att falla i tyska eller ryska händer.

Apropå jubileumsåret säger Meinander:

– Man ska inte behandla 1917 som isolerat, det var en prolog till 1918, då kriget utbröt och tyskarna kom. Då hade både Tyskland och Ryssland fallit i bitar, annars skulle Finland ha blivit en del av något av de länderna.

*

Fakta: Finlands jubileum i kulturen

Oiva Toikka, från 2005. Visas på Nationalmuseum. Foto: Rauno Träskelin

I "Fokus Finland 3 x Aho & Soldan" firar Liljevalchs Finland genom att visa finskt foto och dokumentärfilmer från 1920-tal till 1960-tal. De tre pionjärerna Heikki Aho, Björn Soldan och Claire Aho ingick alla i samma släkt och skildrade bland annat naturen, vinterkriget och stadens förvandling, från tiden före urbaniseringen fram till de sovjetiska bomberna över huvudstaden i november 1939. Visas mellan 10 juni och 10 september.

"Hundra år av finsk design – ur Rafaela & Kaj Forsbloms samling" på Nationalmuseum i Stockholm. Med cirka 200 föremål skildras framväxten av form- och hantverksnationen Finland från sekelskiftet 1900 till i dag. Det är möbler, keramik, textil och glas från några av Finlands främsta formgivare, konstnärer och arkitekter, bland andra Alvar Aalto, Maija Isola, Gunnel Nyman och Ristomatti Ratia. Visas mellan 20 juni och 29 oktober.

"The modern woman" på Millesgården i Stockholm. En utställning som visar fyra av den finska modernismens stora konstnärer: Helene Schjerfbeck, Sigrid Schauman, Ellen Thesleff och Elga Sesemann. Visas mellan 28 oktober och 25 februari 2018.

Boken "Aristokrat i vadmal" av Henrik Meinander. Författaren vill bredda diskussionen om Gustaf Mannerheim utöver de strikt finska ramarna. Här presenteras den omstridde man som tjänstgjorde i över 30 år i den ryska armén och som i över 30 år påverkade den finska politiken.

Finlands jubileum firas under årets Östersjöfestival. Det blir en konsert med Helsingfors stadsorkester och Susanna Mälkki. Och i "Radical light" leder världsdirigenten Esa-Pekka Salonen en orkester bestående av elever från två av världens främsta musikhögskolor: Juilliard School i New York och Sibeliusakademin i Helsingfors.

"Kinema" av Riksteatern. Fem cirkusartister utforskar det finska och hyllar Finlands 100 år av självständighet. I regi av koreografen Maksim Komaro. Turnéstart 2 oktober i Stockholm.

Boken "Finska inbördeskriget" av Tobias Beglund och Niclas Sennerteg. I Sverige är det så gott som bortglömt men i Finland lever traumat efter inbördeskriget mellan de "röda" och de "vita" kvar. Med berättelser från ögonvittnen skriver författarna om hur kriget formade Nordens historia.

I "Mormors svarta ögon" på Dramaten i Stockholm gör Tanja Lorentzon en monolog om sig själv, sin mamma och mormor. Handlingen rör sig mellan vinterkriget i Finland år 1939, till 60-talet då Terttu kommer till Sverige med den stora arbetskraftsinvandringen och Tanja i 80-talets Tumba funderar kring att vara en "fuskfinne". Nypremiär 25 augusti.

Annons
Annons
Annons