Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Julen är lånad från våra grannar

/

Om inte förr så när julen närmar sig, blir man varse att det mesta i svensk kultur är lånat från andra omgivande och mer dominerande kultursfärer.

Annons

Det är svårt att under december månad observera mer än någon enstaka sedvänja som har urgamla, ensidigt svenska anor. Tydligast blir det vid den så kallade julkrubban där vi i ett tunt lager jord stoppar ner plastfigurer som föreställer jungfru Maria, Josef, herdarna, de tre vise männen, palmer, kameler, änglar, spädbarn (samt ett och annat överblivet från ett antal omförflyttningar av bohag. Där kan det förekomma en plast-tax, några får med tuggmärken efter förra hunden, en amerikansk GI i miniformat och kanske till och med en leksaksbil) . Tänk hur konstigt det måste te sig om vi skulle visa upp dessa i huvudsak orientaliska figurer, för nyanlända från Syrien, Libanon, Palestina eller Irak och säga att detta mina vänner är en urgammal svensk sedvänja som kanske är svår att förstå och märkligt för er som just kommit från länder där sådant inte förekommer….

Vi har i själva verket lånat hela den här kristna sagotraditionen från just dessa länder som vissa svenskar idag menar är främmande kulturer där folk bor som inte förstår våra sedvänjor.

Detta är en svensk specialgren. Att lite oroligt och osjälvständigt titta sig runt i omvärlden och så snart något främmande dyker upp reagera i tre steg. Först fördöma detta nya konstiga som varande osvenskt. Sedan assimilera detta främmande när det i själva verket visade sig vara ” inte så tokigt ”. Och sedan i tredje läget glömma bort dess ursprung och på ett naturligt vis se på det som något ursvenskt.

Maten och i synnerhet den mat vi äter under de stora helgerna brukar vara symboler för just det som vi antar utmärker en viss kultur inom ett speciellt land och dess folk och om det är någon gång vi tycks tro att vi firar det svenska så är det under julen. Här en checklista:

Köttbullar- härstammar från Turkiet och kom hit med återvändande karoliner på 1700-talet.

Janssons Frestelse---- verkar faktiskt ha sitt ursprung i Sverige.

Skinka----- Grisen slaktades ofta till jul men man åt den oftast först till påsk. Gädda var vanligare som julmat i Sverige men att äta skinkstek finns i olika varianter över hela världen

Sill----- svensk nationalrätt och den inlagda sillen är en förfining av saltsillen som var stapelföda i de svenska fattig-hushållen

Risgrynsgröt-----Gröt är en gammal stapelvara i svensk kosthållning men inte gjort på ris utan detta påminner mer om kontinentala sedvänjor och finns i olika varianter över hela världen.

Lutfisk--- är en import från Holland och norra Tyskland

Prinskorv---- är en variant av Wienerkorv som kommer från Österrike

Fruktbröd och Edamerost------ är typiskt för Tyskland och Holland

Saffransbullar eller Lussebullar kommer från Tyskland där man trodde att djävulen härjade runt innan jul och slog barn. Till skydd mot detta bakade man bullar i form av en katt. Den gula saffransfärgen skulle ge extra skydd mot Lucifer.

När det gäller de ikoniska julsymbolerna ser det likadant ut:

Tomten --- Den lynnige tomtegubben förvandlades i flera steg och dagens St Claus har hämtat intryck från Otrodoxa helgonbilder, Tyska bilder av Julnattsmannen, Elsa Beskows illustrationer av Kung Vinter i Olles Skidvärld men har på senare år kidnappats av USA i allmänhet, Walt Disney i synnerhet och Coca Cola i reklamsyfte.

Julottan---- hämtat från den katolska Europeiska traditionen.

Julbocken----en genuint svensk jultradition. Enligt vissa källor härstammar detta från Asatrons föreställningar om Tors vagn som drogs av två bockar

Kalle Anka ------ på 1950-talet kände Walt Disney en sådan oro över att bli utkonkurrerad av TV-mediet att han gjorde en reklam-timme i amerikansk TV för att slå ett slag för sina filmer. Denna reklamfilm sändes första gången i svensk TV 1961 och numer är det en av de mest älskade svenska traditionerna att se Disney-koncernens senaste commercial.

Dopp i grytan------Egentligen en avledare av skinktraditionen så detta har säkert också funnits över hela världen.

Luciatåg------Själva Lucian och tåget är lånat från Italien men att gå runt och sjunga för folk på Luciamorgonen är ( oftast på fyllan ) , hör och häpna, ursvenskt.

Karl-Bertil Jonsson---- Robin Hood sagan om att ta från de rika och ge till de fattiga är universell men just i Europa en saga från England.

Julgran med stjärna i toppen-----ett sent lån från Tyskland där man började ta in julträd under 1800-talet men seden växte till en succé efter första världskriget då kejsaren hade sänt julgranar till fronten. Under nästa krig blev julträdet ännu mer populärt eftersom man kunde hänga bilder av Adolf Hitler i trädets grenar.

Summa summarum: Den svenska kulturen är sensationellt anpassningsbar och har så gott som alltid varit beroende av att vara lyhörd inför det som pågår där ute i den stora världen, den så kallade kontinenten, vilket gjort att vi ovanligt snabbt anammat andras vanor och traditioner och gjort dem till våra. Det unikt svenska är tyvärr också att vi ganska omgående glömmer bort att vi lånat de här uttrycken och tror att de är urgamla svenska vanor. Man kan ana varför lutfisk, julbock, den elake tomtegubben och luccefyllan är på utdöende eftersom de är verkligt urgamla svenska traditioner. I framtiden kan man nog anta att vi också kommer att anpassa oss till den snabbt föränderliga omvärlden och på det där ursvenska viset anamma nya sedvänjor och glömma att vi lånat dem. Pokemon go, japansk sushi, juldataspel, risotto och mexikanska dödskallar väntar på sin tur att bli urgamla svenska jultraditioner.

Men det finns faktiskt en jul-sedvänja som är ursvensk eller i alla fall hör ihop med folk boende i de nordliga landområdena i Europa och det är att supa sig plakat full och bråka med varandra, skråla och allmänt leva jävel. Denna ursvenska tradition har man ofta kämpat för att dämpa men den är svår att vänja svenskarna av med och här pratar vi om en sedvänja som nysvenskarna måste stå en aning frågande inför.

God jul och skål.

Peter Bryngelsson

kompositör, musiker, författare

Mer läsning

Annons