Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Kata Nilsson: "Vi ska inte försöka förstå det vi snart ska få se och jag fnyser"

Kata Nilsson har sett Maria Nilsson Wallners premiär av dansföreställningen Merry go round på Excercishall Norr.

Det är helt mörkt inne på Exercishall Norr. En värd ber oss åskådare att inte försöka förstå det vi snart ska få se och jag fnyser inombords för det måste jag ju försöka göra för att kunna ge en recension.

Läs om Maria Nilsson Wallners arbete med föreställningen

Fem personer med kontorskläder sitter på rad i sidan av rummet, bland konferensväxter och yogabollar. De sjunker ner mer och mer i stolarna, på ett väldigt synkroniserat och snyggt sätt som får en att tänka på kontorsergonomi, allt det där som kallas skärm nacke och musarm. När de sjunkit helt ner ur stolarna kommer de i en slags slow motion-rullning som påminner om en filmisk bilkrock. De rullar och rullar och det känns väldigt på måfå, fastän jag förstår att det måste vara superkoreograferat. Musiken och ljuden bidrar också hela tiden till en känsla av ordnat kaos. När personerna slutligen krockar i väggen på andra sidan hallen börjar de gå omkring i olika banor med olika fart. En av killarna går superfort i en cirkel som blir mindre och mindre och jag tänker att allt; kontorskläderna, de stapelbara stolarna, sjunkandet och rullandet, krocken in i väggen och de speedade cirklarna, handlar om människors stress och det här med livspusslet. En av kvinnorna börjar gå i en likadan cirkel och till sist kolliderar de i en omfamning och allt går från måfå till supersynkat igen. Jag känner bekymmersrynkan i min egen panna medan jag hela tiden försöker förstå och ta in varenda rörelse dansarna gör och vad det kan betyda. Kaoset växer och slutligen hoppar de fem personerna omkring och river sönderden stackars växten och när en av killarna sitter och upprepat dunkar sitthuvud i en av yogabollarna släpper jag till sist detta med att försöka förstå och det enda jag förstår är att nu har det spårat ur.

Men så stannar allt upp igen. Det blir återigen mörkt och en spotlight på liten bit paljettyg skapar en glittrande stjärnhimmel över hela salen. Yogabollarna blir i mina ögon planeter, och jag tänker att det hela kanske handlat om alltihop. Arbetslivet, relationer, och att vi alla är del av något större. Maria Nilsson Waller, koreograf, beskriver det senare för mig som att konsten är vår tids nya tillfälle att reflektera. Det vi förr gick till kyrkan för att göra, fundera över sin samtid i tystnad, det tar vi oss inte längre tid att göra. När en faktiskt blivit ombedd att inte försöka förstå kan en ju hellerinte klaga på att en inte förstår, så jag låter "Merry go round" vara just den stunden för mig som Maria Nilsson Waller beskriver.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons