Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny bok: ”Jämtar sjukskriver sig utan att vara sjuka”

/
  • Etnologen Kjell Hansen hävdar i en ny bok att det finns en helt annan och frikostigare sjukskrivningskultur i Jämtland än i Småland, där det finns ett hårdare moraliskt tryck på att jobba och inte vara sjuk.

Böcker. Så kan man sammanfatta den just utgivna boken ”I ohälsans tid” av etnologerna Jonas Frykman och Kjell Hansen, som ingår i ett stort forskningsprojekt som Riksförsäkringsverket och Försäkringskassan betalat.

Annons

– Vi har funnit att det finns olika moralbegrepp vad gäller sjukskrivning i de småländska och jämtländska samhällen vi studerat, säger Kjell Hansen, som själv arbetat vid Jamtli i tiotalet år och delvis bygger på sina erfarenheter från den tiden.

resultaten presenterades 2005 möttes de båda forskarna av ilskna kommentarer, då exempelvis politiker i Strömsund kallade slutsatserna orättfärdiga och kränkande.

– Jo, jag kanske undviker att fira min semester i Strömsund i sommar nu när boken kommit, säger Hansen skämtsamt.

Ursprunget till studien är att det är betydligt lägre ohälsotal i exempelvis Gislaved än i Strömsund, alltså att Jämtland har betydligt fler sjukskrivna per invånare än Småland.

Detta samtidigt som arbetslösheten är hög i exempelvis Strömsund, men låg i Småland.

– Nu har vi valt Strömsund som exempel, men detta är ett fenomen som finns i hela Norrlands inland.

Men i texten kopplar forskarna också samman jämtarnas sjukskrivningar med det starka EU-motståndet och en jämtländsk känsla av att vara utnyttjad av ”Stockholm”.

föreställning om att ”storsvensken” i årtionden roffat åt sig ström och skog från inlandet och att jämten därför har rätt att ”ta tillbaka” pengar i form av bidrag eller sjukskrivningar.

Hansen skriver:

”Det fanns ett ’de’ som stod emot ett ’oss’ och det fanns ett Stockholm som stod emot hembygden. Det var smärtsamt men ofrånkomligt att se hur samhället bestod av två moraliska sfärer: den moral som gällde ’där ute’, för de andra, var inte den moral som gällde ’här inne’, för oss. Bygden hade under mansåldrar utsatts för utarmning och utsugning, enligt denna logik.”

”Genom det resonemanget fick man moralisk rätt att ta tillbaka något av allt det ’storsamhället’ bestulit inlandet på”.

Från ett besök på Vattudalstorget i Strömsund beskriver Hansen hur ”stress på grund av högt tempo föreföll som en orimlighet”.

Samtidigt hävdar han att den som länge tar emot bidrag inför sig själv motiverar detta genom något han kallar symbolisk inversion - ”man betraktar sig som moraliskt överlägsen den som ger”.

Alltså att man har rätt till bidrag även utan att vara sjuk.

– Ja, det stämmer. Men det är också människor som har erfarenhet av den inställning som de mött i bygden.

– Vi har inga säkra siffror, sådant går inte att få i studier av den här typen. Men vi är så säkra som vi kan vara på att de här tankemönstren är vitt spridda.

– Vi menar att de berättelser vi fått höra är betydelsebärande, även om de inte alltid är sanningsbärande.

Hansen hävdar också att det finns ett samband mellan upplevt utanförskap och känsla av särart som tar sig uttryck i EU-motstånd – och sjukskrivningar:

”Att odla sitt utanförskap kom helt enkelt att bli en strategi för att skapa ett handlingsutrymme bortom ’Stockholms’ normaliserande inflytande”.

upprört protesterade mot forskarnas slutsatser – då tar Hansen det till intäkt för att man avtäckt och vågat säga obehagliga sanningar:

”Reaktionerna på den tolkning som vi lyft fram visade på riktigheten i våra analyser. Nämligen att man valt en slags motsträvighetens strategi för att protestera mot myndigheterna. Den har gått ut på att vända systemen till egen fördel”.

Kjell Hansen anser att rapporten visat på något som ”alla” i Norrlands inland ”vet” men som ”alla” också anser att man inte ska skvallra om för myndigheterna.

– Jo, det kan man förstås inte utesluta. Det finns en sådan risk, det ska jag inte sticka under stol med.

– Nja, reglerna är tyvärr så vagt utformade att de kan tillämpas på olika sätt. Och därmed kan de tolkas olika i olika delar av landet, vilket vi vet att de gör.

Kjell Hansen säger sig samtidigt vara förvånad över hur de jämtländska politikerna reagerat på resultaten:

tala om för dem vilka slutsatser de borde dra. Men i deras kläder hade jag ansett att man utifrån våra resultat med kraft skulle vända sig till statsmakterna och på skarpen säga ifrån att så här går det när en hel landsända lämnas utan tillräckligt med jobb.

– I mina ögon är nämligen de många sjukskrivningarna i Norrlands inland åtminstone delvis invånarnas svar på en misslyckad regionalpolitik som inte är deras eget fel.

Mer läsning

Annons