Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny Einsteinbiografi ett standardverk

/
  • ”Albert Einstein har blivit en kultfigur, en symbol för smartness. Bilden där han räcker ut tungan finns på affischer och t-tröjor världen över”, konstaterar Peter Swedenmark som har läst en ny biografi om  Albert Einstein.

Böcker
Walter Isaacson
Einstein
Albert Bonniers förlag
Översättning: Roland Poirier Martinsson

Annons

”Vi ligger båda, tyvärr dödsfulla under bordet.”

Det var texten på ett vykort som Albert Einstein och hans hustru Mileva sände till en av Alberts vänner.

De två firade att Albert avslutat en serie artiklar om fysikens grunder. Och visst fanns det anledning att fira.

Den då 26-årige tjänstemannen vid schweiziska patentverket hade revolutionerat fysiken, ändrat vår världsbild och synen på universum.

Men det skulle dröja några år innan alla insåg konsekvenserna av hans analyser.

”Einstein” (Albert Bonniers förlag) kommer att bli ett ofta åberopat standardverk. Det är ett grundligt arbete som skildrar de vetenskapliga insatserna och människan bakom dem.

Albert Einstein har blivit en kultfigur, en symbol för smartness. Bilden där han räcker ut tungan finns på affischer och t-tröjor världen över.

Om han sett ut som Max Planck eller Niels Bohr, skulle då fascinationen ha varit lika stor? Ja, Isaacson tror det.

Einstein var teoretisk fysiker som funderade kring olika problem och ofta fann lösningar.

Ständigt satt han och skrev ned ekvationer på små lappar; detta var ju långt före datorernas tid. Han ägde gåvan att kunna tänka okonventionellt, bryta tankemönster, överraska och improvisera. 

ett Einstein insåg vilken betydelse hans forskning hade är att han i skilsmässan med Mileva gick med på att hon skulle få intäkterna från det kommande Nobelpriset. Och så blev det, han fick fysikpriset 1921 och hon fick pengarna.

Albert Einstein var jude och kom att drabbas av nazismens mörker. Men redan i tonåren avsade han sig sitt tyska medborgarskap och bodde mestadels i Schweiz.

När nazisterna började avsätta judiska vetenskapsmän insåg Einstein att han måste lämna Tyskland. Och han insåg även något annat: det var inte längre försvarligt att plädera för pacifismen.

Einstein var motståndare till första världskriget men engagerade sig under andra världskriget för att krossa nazismen. Han tänkte om, också det ett uttryck för storhet. Hans nya hemland blev USA, där han levde under resten av sitt liv.

demokratisk socialist ”byggd på en liberal, anti-auktoritär grund”, som Isaacson skriver.

Einstein var en frän kritiker av såväl bruna som röda diktaturer. En del av statusen i dag bottnar säkert i hans kamp för humanism och en förnuftigare världsordning.

Men Albert hade sina sidor. Han skrev ett kontrakt med sin första hustru. ”Du ska höra upp med att tilltala mig i den stund jag befaller dig att vara tyst”, var en av reglerna.

Man baxnar. Jämställdheten var ett svart hål för ljusteoretikern.

är fascinerande och ger en fin helhetsbild av vetenskapsmannen och människan. Dessutom punkterar den en del myter, exempelvis att Einstein var dålig i skolan.

Men de vetenskapliga avsnitten i Isaacsons bok kunde ha varit mer pedagogiska. 

Annons
Annons