Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reglerna i debatten som ger ett bättre valår 2018

Pär Fagerström läser Andreas Berghs debattbok som skissar på hur en bättre samhällsdebatt skulle kunna se ut.

Annons

En klassisk position för liberaler är att se sig som litet mer neutrala, sakliga och obundet vidsynta än partiska hetsporrar till höger och vänster. En lätt kylig och ibland mästrande hållning som inte alltid eldat massorna, men däremot befordrat smeknamn på partiledare av typ ”Coola Ola” eller ”Vet Bästerberg”.

Hållningen kan karikeras, men den representerar ofta en intellektuell hederlighet som i grunden bör hyllas. ”Två filter” av nationalekonomen Andreas Bergh, i bokserien Liberal idédebatt, är ett försök att presentera verktyg för en bättre samhällsdebatt, som förvisso har en del besserwisserdrag men främst präglas av vilja till intellektuell öppenhet och reda.

Målsättningen med Berghs lilla bok är uppenbar, nämligen att hjälpa liberala debattörer och ledarskribenter att göra bättre ifrån sig i sina dagliga kubbningar i print och, framförallt, i sociala medier.

Läs mer: Fler recensioner av facklitteratur finns att läsa här

Läs mer: Zadie Smith i topp när vi listar våra favoritböcker just nu (oktober-november)

Bokseriens redaktör Gabriel Ehrling, till vardags ledarskribent i Dalarnas Tidningar, påminner i förordet om att tidningsutgivning i 200 år har varit ”en liberal paradgren”, och menar att nu, när nya medier dominerar, så ”går det väl inte att lägga sig ner och dö”. Nä, nu är det ”dags för en ny mission — nämligen att räta upp samhällsdebatten i sig”. Och katekesen inför den missionen har alltså Andreas Bergh tagit på sig att skriva.

Bergh beskriver först de ”filter” som ofta kortsluter många debatter. Filter nummerr 1 är ”negativismen”, tendensen att överbetona faror och missförhållanden och glömma det som är bra och som går åt rätt håll. Vi är dåliga på att se våra framsteg, och när vi väl ser dem är vi dåliga på att förstå vad de beror på. I värsta fall kan fenomenet leda till att vi tar det som är bra för givet och slutar vårda det, med risk att det förfaller.

Filter nummer 2 är ”ideologismen”, tendensen att vi gärna släpper in sådan information som bekräftar vad vi redan tycker, men silar bort fakta och argument som talar i annan riktning. I förlängningen riskerar vi bli mer och mer oförstående inför andras åsikter. De sociala mediernas algoritmer förstärker tendensen, så att ”dårfinkar hittar varandra och stärker varandra i sina dårfinkerier”.

Andreas Berghs verktyg mot dessa filter, som han listar under rubriken ”Dygder för en uppkopplad tid”, är:

* Visa intellektuell ödmjukhet.

* Var nyfiken inför fakta.

* Resonera med motståndare utifrån deras bästa argument — inte klubba ner utifrån deras sämsta.

* Uppskatta åsiktsskillnader och leta efter de kunskaper och erfarenheter hos den andre som är värda att beakta.

* Erkänn din egen okunskap.

* Beröm den som ändrar åsikt.

* Var alltid beredd att uppdatera din egen ståndpunkt.

En förnämlig uppsättning av spelregler — men vågar vi hoppas att de blir vägledande valåret 2018? Ens bland liberaler?

Pär Fagerström

*

LITTERATUR

Andreas Bergh

"Två filter – varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ändra dig"

(Liberal Debatt)

Annons
Annons
Annons