Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Massmord på skidsporten

Annons

sjunga skulle jag ställa mig på scenen och likt Caroline af Ugglas utbrista:

Snälla, snälla, snälla, snälla ...

– ta bort masstarten på femmilen!

vara ganska progressiv och framåtsträvande i många stycken och jag försöker ta till mig nytt och modernt – men jag har en stor svaghet och akilleshäl: En femmil på skidor ska köras med individuell start. Det är själva nerven och tjusningen med en femmil.

I söndags hände det igen. Jag hade glömt bort hur tråkig en ”modern” femmil kan vara. I korta slingor, varv efter varv, en stor klunga som tog sig runt i mil efter mil där det enda litet pirrande momentet var hur de skulle bli av med Petter Northug. När det inte gick, ja då dansade norrmannen runt alla på upploppet.

Med all respekt för blixten från Mosvik – det är jättetråkig skidunderhållning.

förstår bevekelsegrunden. En masstart skapar en viss typ av löpare. Och när skidvärlden om några år är fylld av spurtare i Northugs klass, ja då har även masstarten sin tjusning, men jag anser att det borde vara jämt fördelat mellan individuell start och gemensam start under mästerskapen.

För mig är tävlingsformen med individuell start över fem mils skidåkning den optimala. Det får gärna vara längre slingor än i dag och det får gärna ta en halvtimme mellan de gånger åkaren dyker upp på tevebilden samtidigt som klockan tickar i bild. Under tiden som åkarna är borta skapar man bilder i sitt inre. Håller han? Har hon en schackningsperiod ? Kommer han att hämta upp de 20 sekunderna? Kommer hon verkligen att hålla?

man blassé. En åkare kan inte ha en schackning för att sedan komma tillbaka utan loppet blir en transportsträcka till sista halvkilometern då allt avgörs.

Bara norske Petter Northug är glad över det.

Masstart med spurtstrid är som att äta tårta hela tiden, till slut tappar det sin tjusning. Loppet blir till en gäspning, alla loppen blir varandra lika, och det blir svårt att hålla isär vem som vann den och den tävlingen.

på femmilen är som att läsa en god bok där man med intresse tar sig igenom kapitel för kapitel – en berättelse som når sin kulmen först på slutet. Masstarten är som att kasta sig över sista sidan direkt.

Som det är nu är vi sakta men säkert på väg mot massmord på skidsporten.

Så snälla, snälla, snälla, snälla FIS, låt oss slippa fler masstarter på femmilen.

Annons
Annons