Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Lär av Norge för att ta hela landet i bruk

Debatt

Annons

Norra Sverige har i sekler setts som en förrådskammare för den svenska nationen. Ett område där man för en billig penning kan hämta skog, malm, kraft – och arbetskraft. Det är hög tid att göra upp med detta närmast koloniala synsätt för att ge alla delar av landet likvärdiga förutsättningar.

Landsbygdskommittén visar glädjande nog tecken på att vilja se hela landet. Kommitténs 75 förslag är positiva, men de ekonomiska musklerna inte mycket att skryta över. Ett, i och för sig positivt, avståndsbaserat reseavdrag ska spara 1,4 miljarder kronor i storstadsområdena, medel som är tänkta att finansiera övriga förslag.

I 23 kommuner ska 500 miljoner kronor anslås för att sänka arbetsgivaravgifter och avskrivning av studielån. Positiva förslag, hämtade från den norska distriktspolitiken, men med de begränsade resurserna kan det bara handla om ett första steg.

Gränsdragningen är dessutom diskutabel. Behovet är lika stort i norra Krokom, som inte ingår, som i det närbelägna Strömsund.

Att Landsbygdskommittén inte vågar föreslå att en del av vattenkraftens värden ska stanna i de regioner där produktionen sker är beklagligt. Över 90 procent av vattenkraften produceras i skogslänen, men all beskattning går till staten.

Enbart fastighetsskatten har de senaste åren uppgått till 5,4 miljarder kronor, per år, varav över 500 miljoner enbart från Ragunda.

Under 2017 betalar invånarna i skogslänen 1,90 kr mer per intjänad hundralapp mer än genomsnittet för landet. Att de beskattas hårdare trots att de tjänar mindre borde inte accepteras. Sammanlagt handlar det om 7 miljarder kronor. Utjämningssystemet skapar inte de rättvisa villkor som det syftar till.

Norges distriktspolitik visar att det är möjligt att ta hela landet i bruk. De geografiskt differentierade arbetsgivaravgifterna är ett viktigt redskap, del av vattenkraftens värden till kommuner, där produktionen sker, ett annat.

Mindre kommuner får dessutom extra stöd och i norr skrivs studielånen av för de som arbetar där.

Landsbygdskommitténs ordförande Johan Persson har avfärdat ett överförande av norsk distriktspolitik till Sverige med att det skulle kosta för mycket och vara politiskt omöjligt att genomföra. Det borde han inte göra. Delar kan mycket väl överföras till vår sida av Kölen – om den politiska viljan infinner sig.

Centerpartiet har stämmobeslut om att regionalisera beskattningen av vattenkraften – och ser gärna att en del av värdena från övriga naturresurser (vindkraft, skog, mineraler) stannar lokalt och regionalt.

Vid sin kongress nyligen tog MP ett liknande beslut – och såväl V som KD har uttalat sig i samma riktning. Eftersom enskilda riksdagsledamöter från S och M också har lagt motioner på området bör det snart vara läge för ett genombrott.

Landsbygdskommitténs förslag är förhoppningsvis ett första steg mot en bättre tingens ordning. Men mer behövs för att ge alla delar av landet likvärdiga förutsättningar. Inspiration kan med fördel hämtas från Norge.

Håkan Larsson (C)

ordförande C i Krokom

styrelseledamot Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons