Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Skapa levande livsmiljöer i länet

+
Läs senare
/
Debatt

Sverige står inför en byggboom. Bostadsbristen, som förstärkts genom flyktingkrisen, ska byggas bort i många delar av Sverige. Miljonprogramsområdena ska, eller håller på att, renoveras. Fastigheter ska klimatanpassas, kollektivtrafik byggas ut.

Regeringen har som mål att det ska byggas 250 000 nya bostäder till 2020 och i många kommuner pågår spännande planeringsprocesser. Region Jämtland Härjedalen ska bygga för runt 350 miljoner kr under 2010-talet, visar Dagens Samhälles sammanställning.

Det här innebär en fantastisk möjlighet att uppgradera våra offentliga rum med omtanke om hela människan. För att skapa levande livsmiljöer och ge alla möjlighet att uppleva konst i sin närmiljö finns enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning. Den är enkel att förstå. Minst en procent av projektbudgeten för en ny- eller ombyggnation ska investeras i att konstnärligt gestalta en byggnad, ett torg eller annan offentlig infrastruktur.

Tack vare regeln har tusentals offentliga miljöer i Sverige blivit rikare och mer intressanta att bo, besöka och arbeta i. I dag tillämpar 2/3-delar av landets kommuner enprocentsregeln. Det är 50 procent fler än för tio år sedan och det vittnar om ökad kunskap om konstens betydelse för att tillföra en humanistisk och estetisk dimension till våra torg och fastigheter.

Konsten påverkar oss och stimulerar kreativiteten. Och som Liljevalchs chef Mårten Castenfors nyligen uttryckte det: Byggbolagen är inte dummare än att de förstår att konsten höjer värdet på kåken. Ändå saknar alltså var tredje kommun helt rutiner för enprocentsregeln, medan många andra inte tillämpar den fullt ut.

Region Jämtland-Härjedalen har nyligen antagit enprocentsregeln och Östersunds kommun har tydliga föreskrifter för hur den ska tillämpas. Men använder de andra kommunerna enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning och hur arbetar byggbolagen med den offentliga konsten?

Finns gestaltningsprogram och skrivs ambitionerna om den offentliga konsten in i kommunernas markanvisningspolicys, detaljplaner och exploateringsavtal? Anlitas konstnärerna tidigt i planeringsfasen så att man tar vara på deras kompetens redan i början av processen?

Den offentliga konsten profilerar och stärker orters identitet. Den är även demokratisk på så sätt att även barn och vuxna som sällan går på en konstutställning får möjlighet att ta del av och inspireras av konstnärliga uttryck. De kommande åren finns alla möjligheter att göra Jämtland-Härjedalen mer konstnärligt intressant och attraktivt för invånare, näringsliv och turism. Gör dina kommunpolitiker det?

Linda Petersson

ordförande KRO/KIF Jämtland-Härjedalen

Odd Larsson

styrelseledamot KRO/KIF riks

Katarina Jönsson Norling och Sanna Svedestedt Carboo

Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare, alla yrkesverksamma bild- och formkonstnärer.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons
Detta är en annons