Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Sverige bör säga nej till europakten

/
  • Sverige kan låna ut pengar via IMF. Däremot bör regering och riksdag slå fast att vårt land inte kommer att ansluta sig till europakten, tycker Håkan Larsson.
Debatt

Inför folkomröstningen om krona eller euro 2003 arbet­ade jag i nätverket Europa ja – euro nej. Det var en stimulerande miljö med färgstarka personligheter med olika politisk hemvist.

Här fanns Nils Lundgren, Sören Wibe, Lena Ek, Yngve Sunesson, Jan Å Johansson, Henrik Dahlsson och Jonas Sjöstedt. I ett annat nätverk, Medborgare mot EMU, som vi samverkade med, fanns Margit Gennser, Björn von der Esch, Lars Wohlin, Mattias Svensson och Hans Lindqvist.

Den gemensamma EMU-kritiken byggde på verkligheten, de partipolitiska hänsynen lade vi åt sidan. Vi insåg att ekonomierna i de ingående länderna var alltför olika för att en gemensam valuta långsiktigt kan fungera. Euroland var inget optimalt valutaområde – och därför borde Sverige inte ansluta sig. Euron var, och är, en politisk konstruktion utan fast ekonomisk grund. Glädjande nog drog majoriteten av väljarna samma slutsats – trots ja-sidans enorma resursövertag.

Vi fick mer rätt än vad vi önskade. Euroland befinner sig nu i djup skuldkris. Värst är situationen i Grekland, men även Italien, Spanien, Portugal och Irland har fastnat i skuldträsket. Euroförespråkarna vill blunda för den gemensamma valutans roll i krisen. De hänvisar till att länderna har fört en oansvarig ekonomisk politik – men det är bara en del av sanningen.

När euron infördes berövades länderna en egen penningpolitik och växelkurspolitik. Makten över dessa viktiga redskap överfördes till centralbanken i Frankfurt (ECB). Samtidigt kunde länder som Grekland, Portugal och Italien, trots att de vanskötte ekonomin, år efter år låna stora summor till låg tysk ränta. Konkurrenskraften försämrades enormt.

Om Grekland, Italien och Portugal haft kvar drakman, liran och escudon skulle de ha tvingats ta itu med problemen tidigare för att undvika ränte- och valutakriser. Med en egen, flytande valuta och en självständig riksbank hade krisen aldrig kunnat bli så djup. Och framför allt; de hade lättare kunnat återhämta sig.

Att euroländerna återvinner ekonomisk hälsa är viktigt även för oss. Den europakt som EU-topparna beslutade om i Bryssel i början av december är emellertid en riskabel medicin. Åter är receptet centralisering och mer makt till tjänstemännen i kommissionen. Demokratin får stryka på foten.

Pakten gäller de länder som infört euron. Ändå överväger Sverige att ansluta sig. Som jag ser det borde det vara uteslutet eftersom det innebär ett steg in i eurosystemet bakvägen. För detta finns inget stöd i opinionen. Enligt den aktuella SCB-undersökningen är idag över 80 procent av svenskarna motståndare till en euroanslutning. För Centerpartiet, som gjorde en viktig insats på nejsidan inför folkomröstningen 2003, bör det vara självklart att säga nej till europakten för svensk del.

Sverige kan bidra till en skuldsanering inom eurozonen genom att låna ut pengar via IMF, om det sker till rimliga villkor. Däremot bör regering och riksdag entydigt slå fast att vårt land inte kommer att ansluta sig till europakten.

Håkan Larsson, Rödön, ordförande, Centerpartiet i Krokom

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons