Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Vindkraftsbolagen blir rättslösa

+
Läs senare
Debatt

Sveriges Radio har uppmärksammat att många kommuner kräver ersättning för att tillstyrka vindkraftsetableringar.

Diskussionen har främst handlat om ifall kommunerna har laglig rätt att begära ersättning för sin tillstyrkan eller inte. Vi vill lyfta frågan och ifrågasätta grunden för kommunernas anspråk; kommunernas tysta veto som skrivits in i Miljöbalken.

Sedan 1 augusti 2009 har kommunerna haft en ny form av beslutsrätt som är förbehållen vindkraftsetableringar som tillståndsprövas enligt miljöbalken.

Förändringen av regelverket skulle förenkla och förkorta handläggningstiden och genomfördes för att främja vindkraftsutbyggnaden i Sverige. I stället för tidigare prövning enligt plan- och bygglagen krävs nu en aktiv tillstyrkan från kommunen.

Så långt är allt gott och väl. Det är fullt rimligt, och önskvärt, att en kommun ska ha en tung och viktig roll när ny vindkraft byggs. Men, kommunens tillstyrkan har inte förenats med någon följdlagstiftning och kommunens beslut behöver inte motiveras och är heller inte överklagbart.

Regelverket har uppenbara brister och upplevs som rättsosäkert och ineffektivt. Tillämpningen har resulterat i att tillståndsprocessen försvårats och handläggningstiden förlängts, tvärt emot lagens syfte. Utformningen av lagen ger utrymme för kommunerna att tillämpa regelverket som ett "tyst veto", med möjlighet till förhandlingar med ekonomiska krav som saknar stöd i lagstiftningen.

Kommunen kan när som helst i processen och utan motivering säga nej till ett vindkraftsprojekt. Om kommunen inte gör någonting, eller är tveksam, innebär det ett nej till projektet utan att någon särskild förklaring behövs.

Vindkraftsbolagen blir i praktiken rättslösa. Även om företagen blir felaktigt behandlade eller drabbas hårt ekonomiskt, kan de inte kräva att frågan prövas i svensk domstol. Den enda möjlighet som finns till prövning är om regeringen skulle tillåtlighetspröva verksamheten. Möjligheterna till detta är dock mycket begränsade.

Bristen på förutsägbarhet och det faktum att vetot inte omgärdas av rättsäkerhetsprinciper som är självklara vid annan myndighetsutövning, innebär stora problem för vindkraftsföretagen.

Lagstiftningen måste ändras så att prövningen följer gängse rättssäkerhetsprinciper. En vindkraftsprojektör måste ha en rimlig möjlighet att förutse om projekten kommer att godkännas eller inte. Användandet av det kommunala vetot är inte förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning.

Det kommunala vetot medför därtill att vindkraften riskerar att förpassas till platser med sämre vindlägen, vilket i förlängningen innebär högre kostnader. I slutändan är det elkonsumenterna som drabbas.

Vi kräver därför att regeringen ändrar den nuvarande lagstiftningen. Om det inte går, bör regeln om kommunernas veto ersättas med en återinförd bygglovsplikt.

Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi, Bo Hansson, advokat och partner, Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Johan Strömberg, advokat och partner, Advokatfirman Nordia, Maria Paijkull, advokat, Advokatfirman Vinge, Mats Eriksson, advokat, Advokatfirma DLA Nordic, Per Lindell, advokat och partner, Advokatfirman Nordia, Per-Anders Bengtsson,advokat och delägare, Advokatfirman Lindahl, Peter Ihrfelt, advokat och delägare, Advokatfirma DLA Nordic, Pia Pehrson, advokat och partner, Foyen Advokatfirma, Rudolf Laurin, advokat och partner, Wistrand Advokatbyrå, Sara Sjöholm, jur kand, Foyen Advokatfirma, Tove Andersson, advokat och partner, Wistrand Advokatbyrå.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons