Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bergner: Indirekta val skulle sätta församlingarna i kyrkopolitikens centrum

Annons

Den 17 september får drygt 5 miljoner av Svenska kyrkans medlemmar gå till valurnorna. Många äro kallade men få brukar känna sig utvalda att faktiskt rösta.

I 2013 års val till kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, blev valdeltagandet blygsamma 12,8 procent, och så kan det mycket väl bli även denna gång. Detta trots partipolitisk mobilisering för och mot Sverigedemokraterna.

Kyrkovalet närmar sig men många medlemmar brukar röstskolka.

De röstberättigade får välja in förtroendevalda till tre nivåer (kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet). Man röstar på nomineringsgrupper, som kan vara politiska partier (Socialdemokraterna, Centerpartiet eller Sverigedemokraterna), nomineringsgrupper som är fristående från partierna som har en viss sekulär politisk färg, eller rent kyrkliga grupperingar.

Precis som 2013 positionerar sig de politiska partierna mot varandra samtidigt som de kyrkliga grupperingarna, Frimodig kyrka, Öppen kyrka och Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, vill att de politiska partierna ska lämna kyrkopolitiken.

En del kritiker skjutit in sig specifikt på Socialdemokraternas attityd, som kanske bäst illustreras av det famösa uttalande som S-ledaren Stefan Löfven gjorde i Kyrkans Tidning 22 juli: "Kyrkan kommer att vara en intressant arena för socialdemokratin inom oöverskådlig tid, jag kan inte se slutet på det engagemanget".

Centerpartiet agerar på ungefär samma sätt, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att det ur väljarmaximeringssynpunkt är viktigt att få de egna att gå till valurnorna. Det är också partistyrelsen, inte Centerpartiets kyrkopolitiska sektion, som har spikat valprogrammet.

Centerpartiets ledare Annie Lööf (C) figurerar i partiets valmaterial.

I en aktuell valfilm från C som återfinns på partiets sajt får vi höra Annie Lööf prata om att hon vill forma ett bättre samhälle genom reformer och tydliga värderingar. Det gäller att stå upp mot hot av olika slag, men det gäller också att "fortsätta presentera Centerpartiets tydliga politiska agenda". Det nationella dragplåstret ska dra och retoriken anpassas efter partiets behov. Ungefär som när Socialdemokraternas gruppledare i kyrkomötet, Jesper Eneroth, försöker sälja in att den så kallade "öppna folkkyrkan" skulle vara "en viktig del av den svenska modellen", som behöver sina socialdemokratiska försvarare (Dagen 13/7).

I år liksom tidigare måste den som ogillar rasism och nationalism givetvis se till att rösta, men diskussionen om SD bör kanske inte få uppta allt fokus. Åtminstone kan det tyckas olyckligt att det lokala och verksamhetsnära överskuggas.

Vill man vara lite hård kan man säga att Svenska kyrkan ligger exakt som den har bäddat, men om viljan finns går det att bädda om. Genom att helt sonika byta valsystem skulle det gå att motverka en del av de olyckliga tendenser som i dag finns.

Både POSK och Frimodig kyrka vill se en återgång till indirekta val, och i höst har kyrkomötet att besluta om flera motioner i frågan. POSK har till och med en utarbetad ambitiös skiss till nytt system, med elektorer som utser representanter till organen på regional och nationell nivå. Indirekta val är ett krav som även C en gång drev, men som paritet i dag inte ser som aktuellt. Nu måste dock både C och andra nomineringsgrupper välja väg.

Ett skifte där den lokala nivån blir viktigast skulle troligtvis ge helt andra valrörelser, med mer fokus på församlingarnas liv och behov. Kanske skulle det också bli mindre utrymme för krafter utan egentlig församlingsanknytning. Dessutom skulle man givetvis spara en hel del pengar.

Fördelarna torde – inte minst ur ett lokalt kyrkligt perspektiv – vara både många och tilltalande.

Annons
Annons
Annons