Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Därför har nyanlända invandrare svårt att få jobb

+
Läs senare
/
  • Statsminister Stefan Löfven och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson på socialdemokraternas kongress 2015 i Västerås.
Ledare

Arbetarrörelsen blir kolerisk när lägre ingångslöner nämns.

Arbetsgivarorganisationer, politiska partier och oberoende forskningsinstitut pekar alla på att höga ingångslöner skapar en tröskel för invandrare med förgymnasial utbildning att komma in på arbetsmarknaden. Nyligen blev Centerpartiet därför kallad för ett rasistiskt parti. Men vad är det som får Arbetarrörelsen att skrika rakt ut?

Så här ser konflikten ut: Arbetarrörelsen är emot lägre ingångslöner eftersom det skulle få negativa fördelningspolitiska konsekvenser. I klartext; skillnaden mellan den sämst betalda löntagaren och den bäst betalda löntagaren kommer öka om förslaget genomförs.

Denna position innebär att människor med låg kompetens och erfarenhet har svårt att få ett första jobb eftersom högre lön kommer med högre krav på den blivande medarbetaren. Typiskt sett idag innebär det en genomförd gymnasieutbildning, svensk språkkunskap och hygglig social kompetens. Det skadar inte om man har haft ett jobb tidigare under kort tid, exempelvis ett sommarvikariat eller helgjobb. Arbetsgivaren söker efter två egenskaper; en medarbetare som kollegorna kommer trivas med och som utför ett bra jobb på plats.

De flesta skulle hålla med om att prioriteringen som arbetsgivaren gör är rimlig. I dag önskar vi inte bara en effektiv arbetsplats utan också en trevlig. Svensk kultur är konsensussökande, vi gillar inte drama och undviker gärna konflikter. Därför diskuterar vi hellre Bonde söker fru i lunchrummet än ämnen som religion och politik. I områden som religion och politik är sannolikheten större att vi tycker olika vilket ökar risken för drama eller dålig stämning. Därför sorteras ämnet gärna bort.

Det här innebär att nyanlända invandrare har svårare att hävda sig på arbetsmarknaden än infödda svenskar. Dels antas personen ha andra intressen, dels antas personen ha sämre språkkunskaper och tidigare meriter är svåra att intyga. Det går inte att ringa till personens hemland och fråga om referenser.

Notera att personen nödvändigtvis inte behöver ha andra intressen eller sämre språkkunskaper. Bortsorteringen sker innan personen kallas till intervju där arbetsgivaren enkelt kan ta reda på sådana saker.

Faktum är att Sverige är det land i Europa där sysselsättningsgapet är störst mellan inrikes och utrikes födda. Problemet att ta sig in på arbetsmarknaden är störst för invandrare som har förgymnasial utbildning. Endast 42 procent är sysselsatta inom denna grupp – att jämföra med rikssnittet på 59 procent. Den genomsnittliga lönen för en person med förgymnasial utbildning är 26 056 kronor eller 19 553 kronor efter skatt.

Enligt verksamt.se uppskattas den årliga kostnaden för en genomsnittlig anställd med förgymnasial utbildning vara 435 193 kronor. I det ingår lön, skatt, arbetsgivaravgifter, semesterersättning och försäkringsskydd. Vad som på bankkontot är ungefär 19 000 kronor är alltså en kostnad för arbetsgivaren på drygt 34 000 kronor.

Kostnaden för att anställa en medarbetare med förgymnasial utbildning är alltså väldigt hög. Ta då i beaktandet att genomsnittlönen för en person med gymnasial utbildning endast är 1000 kronor högre. Därtill bör man notera att Sverige har en krympande andel jobb med förgymnasiala krav till skillnad från jobb som kräver gymnasial utbildning eller eftergymnasiala utbildning.

För att ge nyanlända invandrare med förgymnasial utbildning en chans på den svenska arbetsmarknaden då måste deras lön komma närmre den kompetens arbetsgivaren förväntar sig. Enklast görs detta genom att villkor som kunskaper i det svenska språket och erfarenheter på den svenska arbetsmarknaden blir normerande för den lön man kan förväntas få. Förhoppningsvis skulle dessa nya villkor för normering av en medarbetares lön leda till att nya jobb uppkommer på arbetsmarknaden. Enklare jobb som tidigare varit för kostsamma för att vara lönsamma. Principen har fungerat tidigare, RUT-avdraget är ett exempel på en reform som ökade sysselsättningen för invandrare med förgymnasial utbildning.

LO har rätt i att stora löneskillnader bidrar till minskad jämlikhet i ett samhälle. Alternativet är dock att människor tvingas leva på bidrag eftersom tröskeln in på arbetsmarknaden är för hög. Här finns också en ojämlikhet som inte nämns. Olikheten mellan den som arbetar och den som inte arbetar. För att undvika den låglönefälla som arbetarrörelsen fruktar bör staten erbjuda yrkesutbildning kvällstid, exempelvis i Komvux regi.

Jag är helt övertygad om att personer som flytt över halva världen också är redo att kämpa lite extra för att möjliggöra en klassresa i sitt nya hemland.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons