Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gustav Juntti: Vilka åsikter ryms i korridoren?

Politiska partier bör inte portas från skolor.

Annons

I framtiden kan svenskaskolor vara stängda för en del politiska partier enligt regeringens kommandelagförslag om politisk information i skolan.

Enligt ett utkast till lagförslag som Ekot tagit del av (14/8) vill regeringen ge rektorer möjlighet att förbjuda vissa partier från att besöka skolor. Det kräver antingen ett åsidosättande eller ändrande av svensk grundlag.

Förslaget följer på en lång rad fall där partier på grund av säkerhetsskäl eller påtryckningar från elever inte fått delta på bokbord och debatter. För detta har skolor och rektorer fått på pälsen från Justitieombudsmannen (JO) eftersom det strider mot den grundlagsfästa objektivitetsprincipen, alltså att skolan ska handla opartiskt.

Trenden har då blivit att inga politiska partier bjuds in, för att på så sätt runda frågan om likabehandling. Om partier aldrig får komma till tals och elever aldrig får höra främmande åsikter, leder det i längden till ett kunskapsunderskott.

Trenden har då blivit att inga politiska partier bjuds in, för att på så sätt runda frågan om likabehandling. Om partier aldrig får komma till tals och elever aldrig får höra främmande åsikter, leder det i längden till ett kunskapsunderskott.

Det är därför bra att regeringen vill att landets högstadie- och gymnasieskolor bjuder in till politisk diskussion. Men att göra det genom att förbjuda vissa partier är inte förenligt med skolans uppdrag att förbereda eleverna på demokratiskt deltagande – och inte heller med grundlagen.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) slår i sitt remissvar en tankevurpa. Organisationen anser att det föreslagna ramverket för hur inbjudningar ska gå till begränsar skolorna i deras anpassning av format och form. Som vore det en fråga om huvudmännens organisatoriska förutsättningar och inte en fråga om yttrandefrihet av principiell karaktär.

Vidare menar SKL att skolledningar ska ges bättre vägledning i hur de ska agera om politiska representanter kan tänkas haspla ur sig brottsliga saker eller något som kränker en elev.Förslaget är varm luft. Den som begår ett brott ska polisanmälas. Och vilka partier som inbjuds till skolor ska inte avgöras av en elevs potential att bli kränkt.

Dels för att det kan innebära att det är den mest lättkränktes toleransnivå som blir rådande, dels för att kränkningar kan fastslås först i efterhand.

Och framförallt för att kränkthet inte kan åsidosätta grundlagen, vilket Justitiekanslern tidigare påpekat för en kommun som, med hänvisning till diskrimineringslagen, förbjöd ett partibesök.

Och vad händer i de fall där elever som engagerar sig i ett politiskt parti går på en skola vars rektor förbjuder besök av samma parti? Förbudet kan rimligen inte trumfa högstadiets skolplikt, men hur ska politiskt kontroversiella gymnasieungdomar behandlas? Det demokratiska samtalet stärks inte med förbud utan med konfrontation. Kasta utkastet, regeringen.

Annons
Annons
Annons