Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Magnus Demervall: Är storstadens snökaos bara orimliga förväntningar?

Annons
Magnus Demervall, gästkrönikör på Helahälsinglands ledarsida.

 

Snön ligger just nu djup runt huset och på morgonen hörs det omistliga traktorljudet utanför dörren och tacksamheten sprider sig i kroppen. Grannen är ute och snöröjer.

 Och lika säkert som att snön kommer varje år, lika säkert är det med nyheter om snöröjningskaos i storstaden. Vi som bor norröver drar på smilbanden. Det är en så gammal och uttjatad tradition att nyhetsvärdet för länge sedan borde ha försvunnit. 

 Men om vi för en stund lämnar frågan om vem som bäst kan köra en plogbil så undrar jag om det så kallade kaos vi bevittnar i Stockholm varje år när snön kommer egentligen grundar sig i något helt annat. För ska jag vara uppriktig så är det ingen större skillnad på snöröjningen här uppe i norr mot hur det såg ut under de knappa tio år jag bodde i Stockholm. Det är många gånger ungefär lika hög eller låg kvalitet här.

Den stora skillnaden handlar istället om förväntningar och förmågan att laga efter läge. I städerna är utbudet av samhällsservice och tjänster som gör vardagen smidig enormt mycket större och bredare än för oss på landsbygden. Du får, eller kan få, hjälp med i princip allt. Att människor då också förväntar sig att någon annan ska kliva upp, oavsett tid på dygnet, så snart första snöflingan faller och ta bort såväl felparkerade bilar som bilköer för att röja snön innan du ska till jobbet är kanske inte så konstigt.

Förra vintern snöade det så mycket att elen gick i halva byn.

 Jag är inget undantag. När jag jobbade i Stockholm hade jag helt andra förväntningar på samhällsservicen än jag har nu. Två minuters försening på tunnelbanan kunde ge mig en pulshöjning, för ve och fasa, vad skulle hända om jag blev sen till ett möte?

Här i Segersta är det annorlunda. Förra vintern snöade det så mycket att elen gick i halva byn. En företagare som behövde el och internet för leverans till en kund hörde av sig och frågade om vi hade el. Skulle jag kunna komma och sitta hos er? Självklart! Ingen kris, ingen panik.

Vi gjorde vad vi kunde för att saker skulle lösa sig. Förväntningarna på att allt ska fungera och gå i tid när det kommer mycket snö finns inte på samma sätt här, istället tar man det med lite mer ro och löser problemen efter bästa förmåga.

Jag tror det vi bevittnar varje år, där snöoväder omvandlas till kaos på löpsedlarna, egentligen är en fråga om helt orimliga förväntningar.

Förväntningar på vad som går att göra med snöröjning. Men ibland handlar det också om förväntningar från chefer på sina medarbetares möjligheter att övervinna inställda pendeltåg och en Essingeled som står helt stilla. Om en prestationskultur som aldrig tar paus.

Och om vi gör upp med de förväntningarna, så kanske vi också kan inse att det inte är hela världen om ett möte behöver tas över skype eller om människor jobbar hemifrån en dag eller två. Till syvende och sist är det ändå så att hur bekväma städerna än är så är det ändå naturen som har sista ordet. Och det gäller på landsbygden såväl som i storstaden.

Magnus Demervall, debattör, konsult och tidigare stabschef hos Annie Lööf (C)

 

Annons
Annons