Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny kabanoss på macken räddar inte klimatet

/
  • Preem lanserar en ny kabanoss med halverad miljöpåverkan på sina bensinmackar.

Stolt kunde bensinmackarnas lillebror Preem berätta att man uppfunnit en ny kabanoss med halverad miljöpåverkan.

Annons

Jag förstår att ni är nyfiken på hur denna banbrytande innovation gått till. Anledningen är att nötköttet i kabanossen harersätts med ett innehåll som består av till hälften fläskkött och till hälften vegetabiliska ämnen som morot och chiafrön.

Det är glädjande att kabanossen i och med fläskköttet hittat tillbaka till sitt polska ursprung men frågan är om innovationen ens hjälper klimatet på marginalen.

Vårt gemensamma engagemang för hållbar omställning är en mental bild som går att ta på. På Preem finns en halvköttig kabanoss med halverad miljöpåverkan. I hemmet sorterar vi sopor och varje bostadsområde har sin hök som ser till att soporna sorteras enligt konstens alla regler.

Individuellt tar varje människa varje dag ett miljövänligt val. Varje dag arbetar näringslivet med att utveckla nya miljövänligare produkter och tjänster. Varje jobbar den offentliga sektorn för att nästa upphandling ska vara ett hållbart val. Ibland görs detta av omsorg, ibland görs det med ekonomiska motiv. Motiv spelar egentligen inte någon roll om bara slutresultatet blir bättre.

Med detta sagt, handen på hjärtat: Tror någon på allvar att en halvvegetarisk kabanoss på Preem räddar vårt klimat?

Inte heller tror jag att den heliga sopsorteringen räddar klimatet. Att bilister hoppar över fyrans växel vid acceleration och planerar in en motorbromsning när en av alla dessa rondeller närmar sig räddar troligtvis inte heller klimatet. Däremot spar det på bensinen.

Frågan är vad som blir nästa steg när bördan att rädda vår miljö läggs på individen? Kommer höken vid sopstationen börja utföra hembesök?

Fördelen med den individuella ansträngningen är att arbetet lättar vårt samvete och vi förs med i en kollektiv känsla av att, om bara vi hjälps åt så blir världen bättre. Det blir den säkert också. Men omställningen till en hållbar värld kan inte ske genom individuella ansträngningar. Den individuella ansträngningen kommer fortfarande vara relativt tidskrävande jämfört med om en kollektiv nyttighet tog på sig ansvaret. Dessutom blir det kostsamt eftersom enskilda personers slarv eller okunskap gör att det krävs kontroller (och hökar vid sopstationen).

Ett allt för stort jobb går i dag ut på att hitta bovar i marginalen. Jakten på koskit och baktalning av våra bönder till exempel.

Lägg i stället tiden på att se runt hörnet vilka tekniska lösningar som väntar vad samhället kan bidra med för att påskynda detta. Samtidigt som vi motorbromsar fram mot rondellen är biltillverkaren Tesla på gång med en ny elbil som medelklassen har råd med.

Eller hur staten genom skatter och regleringar kan styra om våra ekonomiska beteenden. Miljöbilspremien har varit en betydligt större välgärning för klimatet än vad den nya kabanossen på Preem någonsin kommer kunna erbjuda.

Teknisk utveckling och ekonomiska styrsystem kommer rädda klimatet.

Annons
Annons
Annons