Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oksanen: Nils G. Åsling var marknadens försvarare i krisens tid

Ledare

Ännu en av de stora från Centerpartiets storhetstid har gått ur tiden. Förre industriministern, författaren och jordbrukaren Nils G. Åsling avled stilla under lördagsmorgonen.

Annons

Nil s G. Åsling skulle ha fyllt 90 år 15:e december.

Intresset för politik kan sägas gå genom släktleden på gården Åse i Krokoms kommun. Nils efterträdde sin fader Per som kommunalnämndsordförande. Sonen Per Åsling är idag riksdagsledamot för Centerpartiet och ordförande i riksdagens skatteutskott.

Hade det inte blivit jordbruk och politik för Nils G. hade det kunnat blivit en framstående forskarkarriär. Efter socionomexamen i Stockholm och bokdebuten ”Den nya tiden - Om kultur och bildningsarbete på svensk landsbygd” 1955 skulle Åsling under sin levnad skriva eller medverka i ett 20-tal böcker och antologier.

Läs mer: Fälldin, ett liv av arbete och ledarskap är över

Parallellt med övertagandet av det egna lantbruket påbörjades en bana som journalist på tidningen Lands föregångare som fortsatte via informationschefsjobbet på skogskoncernen NCB och styrelseuppdrag i Länsförsäkringar, LRF såväl som Föreningssparbanken. Allt vid sidan av politiska uppdrag i Jämtland.

Nils G. Åsling kom in som suppleant i riksdagen 1969. När Fälldin vann valet 1976 klev finansutskottsordföranden Åsling in på en av de tyngsta och viktigaste ministerposterna i den ekonomiska krisens tid. Posten Industriminister hade Åsling i båda regeringarna Fälldin I och Fälldin II.

Författaren Nils G Åsling presenterar sin bok om centerledaren Gunnar Hedlund 1999.

Som industriminister gjorde sig Åsling känd som en förespråkare för marknadslösningar och arbetade hårt för att svensk industri åter skulle bli konkurrenskraftig. Insatserna för småföretag, flyg- och rymdindustrin och för att det skulle finnas regionalt riskkapital är några av Åslings bestående insatser för svensk ekonomi.

Men för den breda allmänheten är det nog ändå det nedlåtande begreppet ”industriakuten”, som myntades av Åslings kritiker, som man minns bäst från industriministeråren. Svensk industri var i återkommande akuta kriser som dominerade nyhetsrapporteringen.

Läs mer: Emil Källström om Fälldin - lugn, visdom och tuffhet

Stora tunga verksamheter, som stålindustrin, med tusentals anställda drabbades svårt när Sverige liksom övriga västvärlden drogs ned i den ekonomiska lågkonjunkturen. Men Åsling grep sig an utmaningen och drev igenom de stora strukturförändringarna som stålindustrin behövde. Som en följd bildades SSAB 1978. Och efter genomförda rationaliseringar går det inte att kalla bolaget för något annat än en succéhistoria.

Varvsindustrin däremot beskrev Åsling själv i en intervju från 2013 med Sjöstadsbladet som sitt stora misslyckade:

”1978 kom vi med ett förslag för att stoppa detta och istället satsa på alternativ produktion på varvsorterna. Sen fick regeringen avgå efter oenighet i kärnkraftsfrågan, där Fälldin gick för långt och partiet hamnade i en olycklig låsning. Tillbaka vid makten lades förslaget fram igen men stoppades när två folkpartister röstade med Socialdemokraterna. Den förnyelse Sverige så väl behövde dröjde ända till 1982, då varvsstödet tillslut avskaffades.”

Företagsledaren Percy Barnevik i ASEA (t.v.) välkomnar politikern och företagaren Nils G Åsling 1983. Åsling var en centerpartist på Stureplan långt innan Stureplanscentern fanns som begrepp.

Perspektiven om hur ekonomin hänger ihop med individens välstånd hade Nils G. Åsling med sig under hela sitt liv. Första jobbet var att bära ved till kalkbruket hemma i Åse i Jämtland och i den ovan nämnda intervjuns med Sjöstadsbladet berättade han om sitt första möte med Axel Ax:son Johnson som industriminister.

”En chaufför hämtade mig och skjutsade mig till Stureplan där Bergsingenjör Axel Ax:son Johnson tog emot: Trevligt att få komma till huvudkontoret, sa jag. Jag har ett förflutet som vedbärare i företaget.”

Marknadsliberalen Åsling var centerpartist på Stureplan långt innan Stureplanscentern var ett begrepp.

Läs mer: Tack Karin Söder för att du bröt igenom glastaket

Efter ministertiden satt Åsling kvar i riksdagen till 1988, han kom också att inneha styrelseposter i bland annat Industrifonden, Aktiefrämjandet, Hushållningssällskapet och Rymdbolaget. Han medverkade också till att den 677 meter långa Rödöbrön, som förbinder Frösön med fastlandet, stod klar 1993.

Det var då Sveriges första avgiftsbelagda bro i modern tid, och resultatet av hur både privat och offentligt kapital samverkar för att åstadkomma det pragmatiskt bästa för alla.

Och om brobyggaren Nils G Åsling ska skicka med oss några ord till vår tid som lärdom är det att ”en sansad debatt, det är hemligheten i den svenska modellen.”

I en tid med Trump, Putin, Fake News, post-sanning och högerpopulism kan inte det nog mycket understrykas.

Nils G Åsling blev 89 år gammal. Närmast sörjande är tre barn, barnbarn och sambon Rita.

Annons
Annons
Annons