Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oksanen: "Streckval, sträckbanksval & påverkansval"

Traditionsenligt tittar ledarsidan djupt ned i champagneglaset inför nyårsaftonen för att se om bubblorna kan säga något om det kommande året.

Annons

Och vad bubblorna säger om inrikespolitiken är att 2018 kommer att bli känt som streckvalet, sträckbänksregeringsbildningen och ”påverkansvalet”.

Efter riksdagsvalet i september kan Sverige ha hela nio partier i riksdagen, eller bara fem. Därför kommer för en gångs skull den spelteoretiska debatten om vem som kan regera med vem få konkurrens av en annan spelteoretisk fråga i medierapporteringen under 2018, vilka kommer in/åker ut ur riksdagen. Och det är framför allt fyra partier att ha ögonen på. Feministiskt initiativ som vill komma in i riksdagen och Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna som inte vill åka ut.

Åker han ut? Fridolins MP balanserar på 4-procentsspärren.

Detta streckval kommer att påverka hur regeringsekvationen ser ut. En sak vet vi nästan säkert, Stefan Löfven kommer att bli bortröstad som statsminister efter valdagen.

Nästan lika säker är bubblorna att Ulf Kristersson (M) i första rundan kommer att blockeras som statsminister av Sverigedemokraterna och de rödgröna.

Och det blir mer dramatiskt. För det ska också väljas en ny talman i riksdagen i den här vevan. Det finns inga regler för hur det ska gå till, grundpraxis är att största partiet i regeringskoalitionen har talmansposten. I det parlamentariska läge man kan misstänka att det är i september kommer inget regeringsalternativ framstå som självklart. Kanske kommer SD stödja en moderat talman för att sedan dra in stödet till Ulf Kristersson när Alliansen inte vill förhandla om ett regeringsprogram med SD?

Blir Ulf Kristersson ensam med moderaterna i regeringen? Regeringsbildningen kommer att bli en huvudvärk.

Men sedan då? Kristersson ensam i en bara M-regering? Släpper SD fram Kristersson ensam, utan förhandling? Och om SD får förhandla med M om regeringsprogrammet, kommer L och C släppa fram en regering som förhandlat med SD? Och om detta kör i diket?

Det är här sträckbanksregeringsbildningen kommer in. För det blir komplicerat. Och vi kommer att få vänta väldigt länge med svenska mått mätt innan vi har en regering. Men jämfört med en del andra länder i Europa kommer det att gå fort, för vi bör väl vara klara till jul 2018.

Det tog för övrigt Nederländerna 208 dagar efter förra valet, men det slår inte det belgiska rekordet på 541 dagar.

Påverkansvalet då? Ja, det kommer att fortsätta ske påverkan under 2018 mot den svenska debatten från ett visst land med strand i Östersjön. Och nej, vi pratar inte om Danmark.

Jimmie Åkesson (SD) och Annie Lööf (C), valets två tydligaste motpoler.

Kommer Ryssland att trycka på knappen och göra det väldigt intensivt till valet? Blir det en repris av USA och Frankrike. Nej, gissningsvis kommer en mer lågintensiv påverkan, som kan beskrivas en kombination av olika typer av påverkanskampanjer med olika mål och syften, att fortsätta.

Detta kommer att öka sin temperatur stegvis. Det kommer bland annat att rikta sig mot att orsaka politiskt kaos och undergräva förtroendet för demokratins legitimitet. Valet i höst är bara en händelse som kan utnyttjas för dessa syften, inte ett mål i sig.

Att Ryssland gör det här handlar om ett större spel där Kremlregimen håller på med att försöka göra en imperieåterställning och skaffa sig fördelar. President Putin siktar på att ta plats i den ryska historien som den som återgav imperiet dess forna glans, efter ”1900-talets största geopolitiska katastrof” som Putin kallar Sovjetunionens fall.

Rysslands president Putin är missnöjd med att Ryssland är för litet...och vill göra imperieåterställning. Det är grunden i konflikten med väst.

Ett geopolitiskt mål är att få EU att upplösas. Ett annat är att skaffa sig en inflytelsesfär.

Storleken på sfären kan diskuteras, minimalisterna säger Sovjetunionen minus Baltikum. En mer genomsnittlig bedömning pekar på ryska imperiet 1914 och räknar in Polen, Baltikum och Finland. Lyssnar man på nationalistiska tänkare som Alexander Dugin så är det hela Europa i den så kallade Euroasiatiska unionen. Ryssland har också visat att man är beredd att ta till vapen mot sina grannar, genom annekteringen av Krim 2014, för att nå sina mål.

Vad påverkan ytterst handlar om är att skapa kaos, oordning och sudda ut gränserna mellan vad som är sant och inte är sant, inte få dig att älska Vladimir Vladimirovitj eller börja äta borsjtj.

Rysslands mål är i direkt konflikt med ett centralt svenskt intresse, som är en omgivning av fria och demokratiska stater. Små länder sitter tillsammans med stora vid förhandlingsbordet och där internationella frågor löses multilateralt och tillsammans, inte i konkurrens och tävlan. Europa har sett för mycket av vad det kan innebära genom historien.

Samtidigt så spelar den svenska inrikespolitiska logiken Ryssland i händerna så att det handlar om att knuffa och smörja debatten i den riktning den redan har. Påverkan förstärker alltså gnagandet på förtroendet om vem man kan lita på, det handlar inte om att skapa något nytt.

Om den regering som bildas till sist efter valet kommer att sitta hela mandatperioden är långt från säkert. Räkna med åtminstone ett par svettiga regeringskriser och kanske, kanske ett extraval innan vi är framme vid 2022.

Fotnot: Det allvarligaste felet i förutsägelsen inför 2017 var att ledarsidan trodde att rikspolischefen Dan Eliasson skulle avsättas medan moderatledaren Anna Kinberg Batra skulle sitta kvar. Det blev tvärtom. Ledarsidan beklagar den felaktiga förutsägelsen.

Svensk politik 2018, uttolkad ur bubblorna.

Detta är en ledartext av Patrik Oksanen, som skriver om säkerhets- och försvarspolitik för flera av MittMedia-koncernens liberala och centerpartistiska ledarsidor. Oksanen är till vardags politisk redaktör för Hudiksvalls Tidning (c).

Annons
Annons
Annons