Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Patrik Oksanen: En tiondel av åkermarken är borta i Jämtland - så ser det ut i din kommun

Elva procent av Jämtlands åkermark har försvunnit de senaste 25 åren. Totalt handlar det om 4822 hektar, vilket är mer än vad som finns kvar i hela Strömsunds kommun.

Annons

En bonde i traktor harvar en åker. En syn som blir allt mindre vanlig.

Det visar en sammanställning som ATL gjort med uppgifter från Jordbruksverket. För hela landet handlar det om 188 000 hektar åkermark som försvunnit.

Många gånger är det en kombination av svårighet att få lönsamhet tillsammans med växande tätorters behov som gör att åkermarken försvinner. Jordbruket kommer långt ned i prioriteringen när detalj- och översiktsplaner görs.

– Det är på tok för enkelt för kommuner och myndigheter att exploatera åkermark idag. Lagstiftningen måste skärpas. Kraven på beslutsunderlagen måste stärkas och definitionen och motiveringen av vad som utgör ett väsentligt samhällsintresse måste tydliggöras, säger Kristina Yngwe (C) som är vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

Läs mer: Varken landsbygden eller försvaret behöver kolchosromantiken

Den 11 procentiga minskningen av åkerareal i Jämtland ska också ses i ljuset av att den svenska självförsörjningsgraden har gått under 50 procent. Minskad mängd jordbruksmark innebär att det blir svårare att ha en levande landsbygd där varje jordbruksjobb är att stor betydelse för arbetsmarknaden, men också för att ha attraktiva kulturmiljöer.

Kristina Yngwe (C), vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

Låg självförsörjningsgrad gör också Sverige sårbart och mer utsatt för kriser i världen när den egna befolkningen inte kan förses med mat.

Probleminsikten finns, men vägen att komma till rätta med utmaningarna är lång. Den nationella livsmedelsstrategin har som mål att jordbruksproduktionen ska öka. Men om åkermark fortsätter att läggas i träda eller blir affärsområden, vägar och bostäder blir det svårt att nå målen. De ca 116 miljoner kronor (av planerade 1 miljard kronor) som regeringen presenterade i veckan räcker inte långt.

Exportförstärkning, växtförädling och kompetenscentrum för offentliga måltider riskerar att bli viftningar i luften.

Läs mer: När en riksdagsledamot säger att han inte ens klarar sig 72 timmar

Kommunerna i Jämtland behöver inte vänta på regeringen. Att förstärka kopplingen mellan lokalproducerat och offentlig upphandling är ett sätt att stärka jordbruket på orten. Här går också att lära av Gotland som ökat sin jordbruksareal med 1600 hektar. Det är en kommun som satsar på gröna näringar i samspel med besöksindustrin. Och i kommunens detaljplaner undviker man att bygga på jordbruksmark.

En gemensam målsättning för Jämtlandskommunerna vore att ge ett löfte om att jordbruksmarken kommande kvartssekel ska öka och inte minska.

Fakta:

Åkermark i Jämtland 2016 (med förändring jämfört med 1992)

Berg 5771 ha (-986 ha)

Bräcke 1859 ha (-552 ha)

Härjedalen 1385 ha (-24 ha)

Krokom 8915 ha (-473 ha)

Ragunda 2849 ha (-241 ha)

Strömsund 4180 ha (-956 ha)

Åre 4715 ha (-469 ha)

Östersund 10232 ha (-1121 ha)

Kornåker

Annons
Annons
Annons