Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Petter Bergner: Berätta för ungdomarna om transportbranschens möjligheter

Annons

Utan lastbilen stannar Sverige. Samhället och näringslivet är helt beroende av att transportflödena ska fungera, och i den rådande högkonjunkturen ställs höga krav.

Lastbilschaufförer som Erika Trell behöver fler kollegor.

Den senaste Åkeribarometern, som branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag står bakom, indikerar att tider är goda för vissa delar av branschen, samtidigt som utmaningarna är stora. Ett gigantiskt orosmoln är den fortsatta kompetensbristen.

Det saknas chaufförer och företagen upplever svårigheter att rekrytera personal. Kraven på yrkeskompetensbevis har höjt tröskeln för pensionerade chaufförer att hoppa in vid behov, och branschen kämpar med bristande attraktionskraft. Ungdomar har inte sökt sig till transportsektorn i tillräckligt hög utsträckning. Samtidigt har andelen unga som tar körkort minskat markant över tid, och huruvida Vänsterpartiets förhandlingsframgång om CSN-lån för att ta körkort kan påverka utvecklingen i nämnvärd utsträckning, återstår ännu att se.

Företagen vill alltså anställa, men de hittar inte hugade personer med rätt kvalifikationer som kan ta de jobb som erbjuds. Detta glapp, som ibland har beskrivits som en mismatch, är givetvis olyckligt, eftersom det bevisligen finns en potential som i dag inte tas tillvara.

En rapport som Tillväxtverket publicerade i september, ”Företagandets villkor och verklighet 2017”, vittnar om hur bekymmersamt läget är. Av de 10 000 små och medelstora företag som deltog i undersökningen uppgav 28 procent att de upplevde bristen på tillgänglig arbetskraft som det största tillväxthindret, och transportbranschen ringades in som en av de branscher där problematiken är som mest skriande.

I den utredning om hur arbetsmarknadspolitiken kan effektiviseras, som nyligen överlämnades till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S), återfinns flera förslag om hur Arbetsförmedlingen kan vässas.

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S).

Utredaren vill bland annat att det vägledande uppdraget ska förtydligas. Det bör på sikt framgå i myndigheten instruktioner att Arbetsförmedlingen ska "bistå arbetssökande med vägledning utifrån arbetsmarknadens behov”. Det ska alltså bli en tydligare koppling mellan vägledningen och de faktiska behov som finns på arbetsmarknaden.

Ambitionen är god, och den påminner om hur företrädare för näringslivet brukar resonera angående studie- och yrkesvägledning. Caj Luoma, som är chef för utbildning och kompetensförsörjning på Transportföretagen, har påtalat att man från branschens sida ser ett behov av konkret vägledning.

Det är onekligen bättre både för den enskilde, för näringslivet och för samhället om kompetensbehoven fylls, och att så få som möjligt utbildar sig till arbetslöshet. Visst bör unga ha friheten att göra sina egna yrkesval, men de bör åtminstone få en klar bild av hur arbetsmarknaden ser ut.

Återväxten har varit för dålig i transportbranschen.

Regeringens budgetsatsning på att bygga ut yrkesutbildningarna för vuxna i allmänhet och yrkesförarutbildningen i synnerhet pekar definitivt i önskad riktning, men med stora pensionsavgångar runt knuten gäller det även att höja yrkets status och attraktivitet. Det jobbet kan ingen regering ensamt utföra, men näringsliv och skola kan tillsammans göra en hel del.

Om intresset är för svalt hjälper det inte att utöka antalet utbildningsplatser. Det gäller helt enkelt att sprida kunskap om att transportbranschen är en synnerligen framkomlig väg på dagens arbetsmarknad.

Det gäller bara att anstränga sig, visa framfötterna och hitta dit.

Annons
Annons
Annons