Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Petter Bergner: Det våras för idén om basinkomst

Annons

I skuggan av partipolitiken har något så vederkvickande som en relevant diskussion om välfärdsstaten framtid tagit fart. Debatten om basinkomst eller medborgarlön, som är det begrepp vissa föredrar att använda, engagerar debattörer på höger- och vänsterkanten – på ett tämligen oförutsägbart sätt.

Vem ska utföra arbetet?

Tanken att alla ska få rätt till en viss slant oavsett om de har jobbat eller inte kan tyckas strida mot uppfattningen att alla vuxna och friska personer i arbetsför ålder måste ta eget ansvar, eftersom den som vill i princip skulle kunna lägga sig på sofflocket och leva på andras pengar. Men medborgarlön behöver ingalunda vara ett vänsterprojekt.

Göteborgs-Postens ledarskribent Adam Cwejman har propagerat för basinkomst som ett modernt system för grundtrygghet, en lösning som är att föredra framför dagens kostsamma bidragssystem. "Som bidragsmottagare måste du konstant utvärderas och prövas. Det handlar om en sorts offentlig livegenskap där du, månad efter månad, står med mössan i hand", framhåller Cwejman.

Även andra liberala opinionsbildare, som Sundsvalls Tidnings ledarskribent Sofia Mirjamsdotter och den liberale debattören Vladan Lausevic, har lyft fram basinkomst som en möjlighet att stärka individens egenmakt och frihet. Människor skulle fortfarande ha drivkrafter jobba, lyder ett av argumenten. "Ett bra liberalt argument är att varje individ skulle ges frihet att själv avgöra hur mycket hen vill arbeta", skriver Mirjamsdotter.

I en artikel i tankesmedjan Timbros nättidning Smedjan argumenterar Centerstudenters vice ordförande Caspian Rehbinder för en stegvis övergång mot basinkomst: generella bidrag ska inte höjas, inkomstbortfallsprincipen ska bort och socialbidragen ska behovsprövas så lite som möjligt. Rehbinder beskriver paketet som en reformistisk väg, men visionen pekar onekligen mot ett helt annat samhälle än det nuvarande.

Motargumenten har inte låtit vänta på sig, vilket givetvis är gott och väl, men samtidigt som liberaler tar för sig har miljöpartisterna hållit en noterbart låg profil. Detta trots att MP är det parti som har besjälats av idén om medborgarlön. I en tänkvärd exposé beskriver det tidigare språkröret Maria Wetterstrand hur frågan har hanterats och omprioriterats över tid.

I dag, när idéerna har blivit mer "mainstream" samtidigt som MP förvaltar makten, har förutsättningarna givetvis förändrats. Diskussionen om basinkomst lär fortsätta – med eller utan MP – och oavsett vad man tycker i sakfrågan bör detta välkomnas. Svensk politik behöver mer visionärt tänkande och en seriös diskussion om vilket samhälle vi vill ha.

Annons
Annons
Annons