Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Petter Bergner: Klimatavdrag behöver inte vara fel – näringslivet måste uppmuntras att ta sitt miljöansvar

Annons

Svenska företag vill väga upp för sin klimatpåverkan, men staten motarbetar deras strävanden. Så skulle man kunna tolka den rättspraxis som har etablerats angående klimatkompensation.

Företag som vill klimatkompensera nekas nämligen att göra skatteavdrag för kostnaderna. Saltå Kvarn, Arla och hamburgerkedjan Max har samtliga nekats avdrag med hänvisning till de skrivningar i inkomstskattelagen som förhindrar företag att göra avdrag för gåvor.

Blir det några avdrag för klimatkompensering?

Läs även: Köper sig Max ett rent samvete på falska grunder?

Om klimatkompensation som koncept kan man ha olika åsikter, och alla projekt är verkligen inte oklanderliga. Men för den som tror att klimatkompensation med tillräcklig träffsäkerhet kan vara en viktig pusselbit för att öka medvetenheten och pressa ned utsläppen, kan den rådande situationen te sig helt orimlig.

Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked om skattskyldighet vid klimatkompensation bekräftat rådande praxis. Skatteverkets allmänna ombud har överklagat avgörandet, och om högsta förvaltningsdomstolen ger allmänna ombudet rätt kan det i framtiden bli frågan om olika bedömningar från fall till fall. Ibland kommer åtgärderna att träffas av gåvoförbudet, och ibland inte.

Regeringen har tidigare varit inne på att möjliggöra avdrag för klimatkompensering, och förslaget utformades så att gåvoförbudet inte skulle "ställa till det". Köp av utsläppsrätter inom EU:s system ansågs vara vägen framåt. Enligt förslaget skulle företag som inte omfattas av systemet med handel utsläppsrätter kunna köpa utsläppsrätter för att sedan ta bort dem, och företagen skulle få avdrag för själva borttagningen av utsläppsrätterna. Gåvoförbudet skulle inte utgöra ett hinder, eftersom företaget i fråga skulle få en tillgång och därmed en motprestation.

Förslaget fick dock massiv kritik av remissinstanserna och det förverkligades inte. Regeringen lovade att återkomma, och bör nu göra just detta. För att undvika bedräglig "greenwashing" med tandlösa åtgärder, och för att näringslivet ska veta vad som gäller, måste systemet utformas lagom strikt. Visst måste näringslivet primärt minska sina egna faktiska utsläpp, och att åstadkomma framgångar vid FN:s klimatmöte COP23 i Bonn bör vara politikens huvudfokus för dagen, men det gäller också att på olika sätt uppmuntra företagens egna klimatambitioner i stort som smått. Det bör ges avdrag – men inte för vad som helst.

Miljöpartiets ministrar Karolina Skog, Gustav Fridolin, Alice Bah Kuhnke, Per Bolund och Isabella Lövin måste föra klimatarbetet vidare.

Att möjliggöra skatteavdrag för klimatkompensatoriska åtgärder inom ramen för CDM-systemet, som ingår i Kyotoprotokollet, kan vara en rimlig kompromiss. Företag skulle kunna få avdrag för att finansiera vettiga så kallade Gold Standard-projekt, samtidigt som krav om säkerställd klimatnytta skulle finnas.

Kanske finns det bättre vägar att välja, men en sak är säker. Om Miljöpartiet har ambitionen att bryta det rådande dödläget gäller det att agera.

Annons
Annons
Annons