Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Petter Bergner: Landet där landsbygden värnas och brukas

Annons

Under onsdagen fick Östersund besök av Reidar Almås, som är professor emeritus i bygdesociologi och regionalpolitik vid NTNU i Trondheim. Almås, som har byggt upp Norsk senter for bygdeforskning, föreläste om landsbygdsutveckling och den norska modellen. Föredraget gav en god översikt men också en del tankeställare om hur Sverige kan lära av grannlandet.

Norge håller

Sverige har som bekant inga oljefyndigheter. Däri ligger en viktig skillnad, men som Reidar Almås påpekade under sitt föredrag är den norska distriktspolitiken äldre än oljeintäkterna. I Norge håller man "hela landet i bruk", men i Sverige har ambitionerna på sin höjd stannat vid att hela landet ska leva. Men visst skapar rikedomen stora möjligheter.

Jordbruket stöttas och färjeförbindelser tryggas, samtidigt som statliga stöd gör det lättare att satsa på offentlig service och utveckling. I det som den forne näringsministern Björn Rosengren (S) en gång kallade den sista sovjetstaten planerar man och fördelar, och det råder dessutom blocköverskridande samsyn om den inslagna kursen.

De politiska och ekonomiska förutsättningarna är alltså helt annorlunda än i Sverige, men om vi vill ta efter Norge så går det. Reidar Almås efterlyser bland annat en mer offensiv jordbrukspolitik och skapandet av allianser som kan påverka de politiska partierna. Dessutom anser han att Sverige bör ta efter modellen med differentierade arbetsgivaravgifter, som gör det billigare att anställa i periferin.

Att göra detta fullt ut vore att gå längre än den mer beskedliga svenska varianten med regionalt nedsatta arbetsgivaravgifter. Den parlamentariska Landsbygdskommittén har i försiktiga ordalag pekat på möjligheten att gå vidare med ytterligare sänkningar arbetsgivar- och egenavgifter, men om det ska bli god effekt får förändringarna inte bli för avgränsade och små.

Almås föreslår även en regionalisering av skattebaser, så att resurser som skapas på landsbygden ska få stanna och göra nytta lokalt. Kravet om lokal beskattning av naturresurser är inte nytt och förslaget skulle utan tvekan ge större möjligheter att upprätthålla offentlig service i Norrlandslänen.

För att åstadkomma sådana förändringar krävs inga oljepengar. Däremot krävs det andra politiska prioriteringar och ett grundläggande perspektivskifte. Naturresurserna har vi som bekant redan.

Annons
Annons
Annons