Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Petter Bergner: När Eddie Meduza kom till moskén

Ledare

Annons

Eddie Meduza, den svenska raggarrockens och könsrockens okrönte kung, dog år 2002. Under lördagen dök han dock oväntat upp i ett religiöst sammanhang, när en ung man med Eddie Meduza-tröja besökte en svensk moské.

Errol Norstedt alias Eddie Meduza.

Killen i fråga fotograferades och bilden fick stor spridning redan samma dag. Allt startade med att Hamid Zafar, som är rektor på Sjumilaskolan i Göteborg, twittrade ut bilden tillsammans med kommentaren "Jag tar tillbaka allt jag sagt om bristande integration. En bekant skickade denna från sin lokala moské..."

Många tycks skratta gott åt bilden och åt kommentaren. En person som har reagerat mer kritiskt på Hamid Zafars tweet är dock Teysir Subhi, som är mediestrateg och antirasistisk samhällsdebattör. Hon menar att själva kopplingen mellan bilden och frågan om integration är problematisk, eftersom den riskerar att spä på islamofobin i samhället.

– Islam är en religion, inte en etnicitet. Om killen på bilden hade varit vit och suttit i en kyrka skulle ingen ha pratat om integration, men här förutsätts det mycket om en person som betraktarna troligtvis inte vet något om. Det förutsätts att killen är integrerad i Sverige, bara för att han bär en viss tröja som förknippas med svensk raggarrock. Vi förutsätter också att personen på bilden är nyanländ och inte svensk därför att han har en viss hudfärg, säger Teysir Subhi.

Hon betonar att även hon kan se det komiska i att se en Eddie Meduza-tröja i ett religiöst rum, men hon anser att det är fel att sprida bilden som ett oskyldigt skämt.

– Då begår man samma misstag som vi som verkar inom det antirasistiska fältet ofta kritiserar våra motståndare för att göra, det vill säga att dela lösryckta bilder utan kritisk analys. I stället för att problematisera stereotyper sprids de vidare på ett olyckligt sätt.

Teysir Subhi är frilansande mediestrateg och tillika antirasistisk samhällsdebattör.

Rektorn på Sjumilaskolan håller inte med om kritiken.

– Visst kan man skratta åt bilden, som i sig är öppen för många tolkningar. En viss distans måste man faktiskt ha, säger han.

Hamid Zafar berättar att hans vän hade frågat personen i tröjan om han visste vem Eddie Meduza var, men killen kände inte till Meduza och hans musik. Killen, som visade sig vara nyanländ, hade fått tipset att gå in på YouTube och lyssna, men huruvida han sedan gjorde detta eller inte förtäljer inte historien.

Även Björn Afzelius (till höger) skrev låtar som provocerade och berörde.

– För mig är det ett mysterium hur han kan ha kommit över en Eddie Meduza-tröja, eftersom det är så sällan man ser sådana i dag. Min bror lyssnar dock på honom än i dag. Låten "Volvo" tycker jag själv är både bra och rolig men jag fick upp ögonen för Meduzas existens först under universitetstiden, säger Hamid Zafar.

Rektorn, som själv har ett integrationspolitiskt engagemang, förklarar att han ser det som positivt när unga med invandrarbakgrund kommer i kontakt med traditionell svensk musik oavsett genre. Den som har lyssnat på exempelvis Ulf Lundell eller Björn Afzelius får utöver språkträningen även en form av kulturell bevandring som är värdefull, resonerar rektorn.

– Även Errol Norstedt alias Eddie Meduza kan ge sådana kulturella referensramar, och man kan alltid välja bort de grövsta låtarna. Som jag ser det bör vi välkomna när invandrarungdomar tar till sig den svenska musikskatten, säger Sjumilaskolans rektor.

Eddie Meduza som potentiell integrationspolitisk kraft. Tanken svindlar, men den är värd att tänkas. Och när Eddie Meduza väl gör comeback kommer han kanske för att stanna. På gott och ont – som så mycket annat i vårt gemensamma samhälle.

Annons
Annons
Annons