Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Petter Bergner: Sverige är en för attraktiv marknad för stöldligorna

Annons

I en serie artiklar har ÖP granskat de kriminella utländska ligor som stjäl och sprider otrygghet. Att brottsligheten i fråga är ytterst ovälkommen råder det ingen tvekan om. För brottsoffren innebär inbrotten en kränkning av den personliga integriteten, men blotta vetskapen om att ligorna stryker runt ingjuter givetvis obehag och rädsla.

Det finns ingen politiker som vill att utländska inbrottsligor ska härja på landsbygden, men problematiken är svår att komma åt trots att förutsättningarna i viss mening har förbättrats. Polismyndigheten har beslutat om en nationell modell för brottssamordning, som omfattar både operativ brottsanalys och forensisk analys.

Läs även: Ligorna reser långt från andra länder – försvinner snabbt från Sverige

Regeringen har också ålagt Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att förstärka sin samverkan. Åklagare har placerats ut hos Polismyndigheten, för att hjälpa till i mängdbrottsärenden. Särskilda utredningsgrupper som utreder, redovisar och avslutar gamla ärenden har också skapats.

Åklagarmyndighetens senaste uppföljning vittnar om att effektiviteten i vissa avseenden har förbättrats sakta men säkert, men att andelen öppna ärenden som är äldre än sex månader har fortsatt att öka. Eva Lundström, som är områdeschef för Åklagarmyndigheten region mitt och tillika samordnare för myndighetens räkning, bedömer att myndigheterna kommer att "hinna ikapp" men att man kommer att behöver jobba året ut för att uppnå detta.

Ett förbättringsarbete har alltså satts i gång på flera fronter, men större effektivitet vore önskvärd. Det gäller att ta tillvara alla samordningsvinster – både i Sverige och på europeisk nivå – som går att hämta hem.

Läs även: Polisens vapen i jakten på ligorna: Dna-utbytet som avslöjar tjuvarna

I riksdagen har oppositionspartier har försökt driva på regeringen i olika avseenden. Bara för några veckor sedan debatterades frågan om stöldligorna i riksdagen, när justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) svarade på en interpellation från Mikael Oscarsson (KD). Även moderater som Pål Jonson och Ellen Juntti har på olika sätt lyft frågan.

Helt klart är att rättskedjan måste få mer resurser, så att ett effektivt och trygghetsskapande arbete kan bedrivas i hela landet. Om det inte finns tillräckligt många poliser på plats kommer brottsbekämpningen aldrig att lyckas. Det gäller att få rekryteringen att fungera även på landsbygden. Den enskilde polisen måste känna att det finns förutsättningar att göra att bra jobb och att arbetet dessutom ger lön för mödan. Resursfrågan går inte att komma runt.

Stöldräderna måste också ses som den grova brottslighet som det faktiskt är frågan om. Centerpartiets rättspolitiske talesperson, Johan Hedin, har föreslagit att en ny brottstyp, systematiska stölder, ska införas. En riksdagsmajoritet har backat upp förslaget samtidigt som kravet om att brottskategorin inbrottsstöld, som ska ha ett minimistraff om fängelse i ett år, har upprepats i ett tillkännagivande.

Att höja straffvärdet är rimligt, och en del relevanta förändringar träder i kraft redan 1 juli. Fler former av inbrott kommer att betraktas som grov stöld, och därmed bedömas utifrån en strängare straffskala. Detta är bra. Med mer kännbara straff höjs riskerna, som i dag är alltför låga för de kriminella, som givetvis kalkylerar noga. Straffskärpningar är inget universalmedel, men för att komma åt ligorna kan åtgärden vara befogad.

Sverige ska helt enkelt inte vara en attraktiv marknad för kriminella ligor att verka på.

Annons
Annons
Annons