Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Rådet: ingångslönerna måste sänkas

+
Läs senare
/
  •    Lars Calmfors är professor i nationalekonomi och ordförande för det Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Han har tidigare varit ordförande för det Finanspolitiska rådet.
Ledare

Det kommer inte gå att klara sysselsättningen utan en större lönespridning.

De svenska minimilönerna måste sänkas. Den slutsatsen presenterar det Arbetsmarknadsekonomiska rådet som nyligen publicerat en ny rapport. Arbetsmarknadsekonomiska rådets uppgift är att analysera hur lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik påverkar arbetsmarknadens funktionssätt.

Två branscher pekas ut i Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport, handel och restaurang. Inom dessa branscher måste ingångslönen minska till 50 procent av medianlönen för att tröskeln in på arbetsmarknaden ska minska för grupper som nyanlända invandrare och ungdomar. I dag är motsvarande nivå 70 procent.

Lars Calmfors, ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet höjer samtidigt ett varnade finger mot det hot om lagstiftad lägre ingångslön som Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna lyft. Till Sveriges radio säger han:

– Det kan vara frestande att säga att arbetsmarknadens parter kommer ingen vart och då går man in med lagstiftning. Men om man tänker på längre sikt tror jag inte att det är ett bra system att regering och riksdag ska fastställa minimilöner, i ett annat läge kan det ge väldigt stora frestelser att höja minimilönerna.

Calmfors når alltså samma slutsats som ledarsidan (15/2) om riskerna med att politiska partier lägger sig i lönebildningen med lagstiftning.

Calmfors har tidigare varit ordförande för det Finanspolitiska rådet och anses i dag vara en av Sveriges tyngsta nationalekonomer. Under Alliansens tid vid makten när Anders Borg var finansminister var Calmfors en av få aktörer i svensk ekonomisk debatt som kunde komma med kvalificerad kritik av regeringens ekonomiska politik.

Hans röst i debatten väger alltså tungt efter tiden som ordförande för det Finanspolitiska rådet.

Arbetsgivarsidan har länge talat om problematiken med höga ingångslöner och sammanpressade löner, också under medhåll från flera andra tunga ekonomiska institutioner vid deras sida. Arbetsmarknadsekonomiska rådets slutsatser står alltså inte ensamt.

Men om arbetsgivarsidan ska lyckas övertyga den fackliga motparten om sänka ingångslöner då måste man också framföra svar som stillar den fackliga oron.

Från LO är man oroad att sänkta ingångslöner drabbar medlemmar som inte har problem med tröskeleffekter. För att vända på den fackliga oron måste alltså andra svar än makroekonomiska redogörelser presenteras.

Arbetsmarknadsekonomiska rådets förslag är att en ny anställningsform införs och att den begränsas till tre år. Det skulle minimera den spridningseffekt som facket fruktar. Förhoppningsvis blir därför rådets rapport en viktig inlaga i avtalsförhandlingarna.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons
Detta är en annons