Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Storstadsliberala Expressen tycker inte slöjd är fint nog

+
Läs senare
Ledare

Måste vi verkligen plugga matte? Det finns ju miniräknare.

Ett vanligt argument föräldrar får hantera hemma vid köksbordet. Matematik brukar räknas till ett av grundskolans minst populära ämnen samtidigt som många menar att det är ett av skolans viktigaste.

I kontrast till denna köksbordsdiskussion menar Marteus på Expressens ledarsida att vi har för mycket slöjd i grundskolan. Med den retoriska frågan "hur många smörknivar tål Sverige?" angriper hon ett av grundskolans mest populära ämnen och menar att det kan vara ett av skolans minst viktiga ämnen.

Precis som barnet ifrågasätter nyttan av matematik i vuxenlivet ifrågasätter storstadsliberala Expressen vilken nytta man har av slöjd i vuxenlivet. Ofrivilligt komiskt blir det när Marteus skriver att argumenten för slöjd i skolan är så många att man blir lite misstänksam. Om nu slöjd vore så viktigt skulle den inte behöva motiveras så stark avslutar hon reflektionen.

Tänk om samma dom föll över matematikundervisningen?

Vi har ett problem med utbildningspolitiken i dag. Debatten handlar oftast enbart om elevers teoretiska kunskaper samtidigt råder en bedrövande tystnad kring elevers kunskapsutveckling i praktiska och estetiska ämnen. Vilken signal skickar det? Att teoretisk kunskap är viktigt. Att praktisk och estetisk kunskap är ersättlig eller sekundär?

Skolan är inte bara en transportsträcka för blivande ingenjörer och statsvetare. Skolan måste också vara en plats där en blivande snickare, kock eller konstnär synliggörs och uppskattas.

Därför är det beklämmande att det i samhällsdebatten råder en tystnad kring praktisk färdighet. Många känner sig förmodligen ohörd av dagens debatt. Inte minst avspeglar det sig i uttjatade ord som "kunskapsekonomi" och "det post-industriella samhället". Det är en optimistisk och något överdriven prognos över hur samhället kommer se ut i framtiden

I träslöjden utmärkte jag mig aldrig trots desperata försök att skapa vackra smörknivar. Det fanns däremot andra som gjorde det som annars inte utmärkte sig i de teoretiska ämnena.

Jag tror slöjden blev en viktig fristad för många där man kunde visa att man var duktig på något.

Skolan borde bli bättre på att avspegla, forma och uppmärksamma barn som har olika talanger och färdigheter. Inte strömlinjeforma mot en teoretisk kunskapsinhämtning. Det behöver inte innebära en kompromiss med elevers kunskapsinlärning eller särskilda stöd i vissa ämnen.

Goda exempel finns redan. Ett besök till Trångsvikens skolavslutning förvånade mig. Såklart uppmärksammades elever som varit duktiga i ämnesinlärningen under året. Vilket är glädjande. Men så plötsligt: en elev kallades upp på scenen i bygdegården och fick där ta emot ett pris för att ha varit bäst på att plocka lingon under skolåret. Flera liter mer än vad som efterfrågades.

Ett sådant uppmärksammande påverkar nog den framtida arbetsmoralen. Varför visar inte eleverna upp vad man skapat i slöjden under skolavslutningen?

Låt oss bli bättre på att uppmärksamma och värdera alla elever och deras färdighet i skolan.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons