Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svensk tröskel bjuder in

/

I en ny rapport från FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut, konstaterar forskarna att den svenska förmågan att skapa tröskeleffekt har stora brister. Tröskeleffekten innebär att priset för militära angrepp eller politiska påtryckningar är så stor att främmande makt avstår.

Annons

Sverige har idag en förmåga att upptäcka och avvisa kränkningar i en del fall, men det räcker inte mer än till den lägsta tröskeln.

FOI:s forskare konstaterar att effekten byggs på tre delar; vilja, förmåga och trovärdig kommunikation. Den rena försvarsförmågan har stora och välkända brister. Viljan och kommunikationen är urholkad av många års budskap från ledande politiker att världen är fredligare än någonsin och att ingen risk för krig eller isolerat väpnat angrepp finns.

Därför pekar forskarna på att det hos medborgarna idag finns stora luckor i kunskap och förståelse för vad Sverige kan möta i en framtida krissituation.

Krisen kan se olika ut, men när man går igenom de händelseutvecklingar som beskrivits från olika håll finns det både större konflikter som Sverige dras in i och isolerade, men väl avgränsade, väpnade angrepp med.

En gemensam nämnare är Gotland. Det strategiska läget mitt i Östersjön och vad det innebär för luftherravälde och möjlighet att skära av, eller för Natos del säkra, förbindelserna till Baltikum gör att ön hamnar i blickfånget.

Redan 2011 kom den skönlitterära skildringen Midvintermörker. Författaren och bloggaren Lars Wilderäng redogör i detalj för en rysk invasion av Gotland och svensk oförmåga att stå emot övermakten.

Skribenten och debattören Johan Kylander genomförde i somras ett scenario på Twitter i realtid. Inspirerad av händelserna på Krim lät Kylander anonyma "gröna män" dyka upp på Gotland.

I vårt grannland Finland har en trio som består av en aktiv officer, James Mashiri, en fd officer, Michael Moberg, och säkerhetsforskaren Charly Salonius-Pasternak, gjort olika scenarior där det demilitariserade Åland och Gotland dras in i konflikt. Gemensamt är en snabb och överraskande utveckling som ställer både svensk och finländsk riksledning mot väggen.

Johan Wiktorin, ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin, har skrivit Korridoren till Kaliningrad. Där inleds händelsekedjan av att Litauen stänger Rysslands förbindelser till exklaven nu i sommar. I den snabbt eskalerande konflikten blir svenskt territorium intressant för Natobasering av flyg medan Ryssland vill skära av Nato från Baltikum genom Gotland.

En annan krigsakademiledamot, pensionerade generalmajoren och rektorn vid Försvarshögskolan Karlis Neretnieks, ser Gotland, Vikbolandet och Blekinge som strategiska platser för Ryssland, där luftvärns- och sjömålssystem skulle hindra Nato från att försvara Baltikum.

Neretnieks pekar just på den sänkta tröskeleffekten som en avgörande riskfaktor:

“Sveriges försvars- och säkerhetspolitik de senaste 10-15 åren har skapat förutsättningar för Ryssland att överväga just en sådan option. Försätta NATO i en omöjlig militär situation utan att direkt angripa ett NATO land.”

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har förstått behovet av tröskeleffekt på Gotland. Men det är mycket långt kvar innan Sverige kan anses ha nått till en trygg nivå.

FOI-rapporten sammanfattar egentligen sin viktigaste slutsats för en liten demokrati redan i titeln “Vill du ha fred, rusta för krig”.

För övrigt är balternas sak vår.

Annons
Annons
Annons