Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svenskt jordbruk – vårt starkaste försvar

/
  • Värdet på svenskt jordbruk måste uppvärderas med den huvudroll som livsmedelsproduktionen har i en krissituation.

Den svenske bondens högaffel kanske vi klarar oss utan, men hens kunskap och produktion måste vi värdesätta. Självförsörjningen är bästa försvaret vi kan bevara.

Annons

Efter Folk och försvars rikskonferens i Sälen framkom inte mycket nytt: vi är veliga i Natofrågan, men allmänna opinionen lutar åt mer positiv hållning och vi har inte en militär som kan eller har kapacitet att försvara oss en längre tid. Hur försvaret ska rustas finns det många olika inspel på. Men om kris och panik skulle drabba vårt land, inte bara stockholmstv-väder-verisonen av "Sverige lamslaget att köldchocken", utan på riktigt. Hur skulle vi klara oss då? Om vi kopplar bort vapnen och stridsstrategierna och mängden mannar: hur klarar sig Sverige i en kris?

Om världen bortkopplades från oss av någon anledning: då är självförsörjning vår enda lösning. Debatten om att minska vår klimatpåverkan har till stor del handlat att agera klimatsmart i vardagen, med ett överdrivet fokus på att handla ekologiskt. Men det är desto viktigare att upprätthålla en inhemsk produktion. I dagens läge förlitar vi oss helt på att frihandeln inom EU ger oss tillräckligt med livsmedel: Vi självförsörjde oss till exempel på ost till 44 procent år 2014, 2003 var den siffran 81 procent.

Vid en eventuell kriskatastrof läggs vi snabbt i händerna på bönderna och det börjar bli dags att värdesätta landsbygdsgynnarna i traktorerna, ladugårdarna och på åkern. Genom att öka den inhemska produktionen och konsumtionen bidrar vi positivt i hänseenden för klimatet, för att stärka en krisande bransch och för fortsatt levande landsbygd. Dessutom ser vi till att ha ett jordbruk som kan mätta oss om vi blir bortklippta från omvärlden. Självförsörjning är vårt starkaste försvar.

Annons
Annons
Annons